Vad gör Finansinspektionen?

Finansinspektionen (FI) är den svenska statliga myndighet som övervakar hela finansmarknaden. FI sorterar under Finansdepartementet och styrs av ett regleringsbrev från regeringen som anger myndighetens uppdrag, mål och ansvarsområden.

I praktiken innebär det att FI har tillsyn över banker, försäkringsbolag, fondbolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersföretag och betalningsinstitut. Myndigheten har sitt kontor på Sveavägen 44 i Stockholm och leds sedan november 2025 av generaldirektör Johan Almenberg, tidigare statssekreterare i Finansdepartementet.

Finansinspektionens roll kan sammanfattas i tre delar: att säkerställa ett stabilt finansiellt system, att värna om ett högt konsumentskydd och att bidra till en hållbar utveckling av den svenska finansmarknaden.

FI har ett brett uppdrag som spänner över flera områden. Myndighetens arbete kan delas in i fyra huvudsakliga ansvarsområden:

Finansinspektionen konsumentskydd är en av myndighetens mest centrala uppgifter. Det handlar om att du som privatperson ska kunna lita på de finansiella företag du anlitar och att produkter som lån, försäkringar och sparande ska vara transparenta och rättvisa.

FI arbetar med konsumentskydd på flera sätt. Myndigheten ställer krav på att finansiella företag ska ge tydlig och korrekt information om sina produkter. De kontrollerar att rådgivning sker utifrån kundens intressen, inte enbart företagets. FI granskar också att villkor och avgifter presenteras på ett sätt som gör det möjligt för dig att jämföra olika alternativ.

Under 2025 rapporterade FI att svenska konsumenter förlorade uppskattningsvis 1,5 miljarder kronor på investeringsbedrägerier. Som svar på detta publicerar myndigheten löpande en varningslista med namn på aktörer som saknar tillstånd eller som bedriver olaglig verksamhet. Innan du investerar pengar eller tecknar finansiella produkter hos ett företag du inte känner till kan du kontrollera FI:s varningslista och företagsregister.

FI upprätthåller två offentliga register som alla kan använda:

Varningslistan innehåller namn på företag och privatpersoner som FI vill varna allmänheten för. Det kan handla om aktörer som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd, eller som använder vilseledande marknadsföring. Under 2025 utfärdade FI varningar mot tio aktörer som saknade nödvändiga tillstånd.

Företagsregistret visar vilka företag som har FI:s tillstånd att bedriva finansiell verksamhet. Genom att söka i registret kan du kontrollera att din bank, din långivare eller din försäkringsgivare verkligen har rätt att erbjuda sina tjänster.

Båda registren är gratis att använda och finns tillgängliga på fi.se.

Om du misstänker att ett finansiellt företag inte sköter sig har du möjlighet att kontakta FI. Myndigheten tar emot tips och klagomål från allmänheten, och denna information kan ligga till grund för framtida tillsynsåtgärder.

Tänk dock på att FI inte löser enskilda tvister mellan dig och ett företag. Om du har en tvist med din bank eller en långivare ska du i första hand vända dig till företagets egen klagomålshantering. Om det inte hjälper kan du gå vidare till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) eller till Konsumenternas oberoende vägledningstjänst.

Du når FI via telefon på 08-408 983 50 (vardagar kl. 9-11) eller via deras webbplats fi.se.

FI har rätt att utfärda föreskrifter, vilket innebär att myndigheten kan skapa bindande regler för finansiella företag. Några av de regler som påverkar dig som konsument mest är:

Bolånetaket innebär att du måste ha en kontantinsats på minst 15 procent av bostadens marknadsvärde för att få ett bolån. Regeln infördes för att minska riskerna med hög belåning på bostadsmarknaden.

Amorteringskravet kräver att du amorterar minst 1 procent per år om ditt bolån är 50-70 procent av bostadens värde, och minst 2 procent om belåningsgraden överstiger 70 procent. Har du dessutom en skuldkvot som överstiger 4,5 gånger din bruttoinkomst tillkommer ytterligare 1 procentenhet i amortering.

Effektiv ränta FI kräver att långivare redovisar den effektiva räntan, som inkluderar samtliga kostnader för lånet. Det gör det enklare för dig att jämföra lån från olika företag.

FI finansieras genom en kombination av statliga anslag och avgifter:

Tillsynsavgifter betalas av de företag som FI har tillsyn över. FI erhåller ett årligt anslag från staten för sin tillsynsverksamhet, och företagen faktureras sedan avgifter som överförs tillbaka till statskassan.

Tillståndsavgifter tas ut när FI prövar ansökningar om tillstånd att bedriva finansiell verksamhet. Avgifterna täcker kostnaderna för själva prövningsprocessen.

FI har flera verktyg för att ingripa mot företag som inte följer regelverken. Åtgärderna trappas upp beroende på hur allvarligt överträdelsen är:

Finansinspektionen och Konsumentkreditlagen är de två viktigaste skyddsnäten för dig som lånar pengar. Konsumentkreditlagen ställer grundläggande krav på hur kreditgivare ska agera, och FI ser till att företagen faktiskt lever upp till dessa krav.

FI kontrollerar bland annat att kreditgivare genomför korrekta kreditprövningar. Det innebär att en långivare måste bedöma din förmåga att betala tillbaka lånet innan de beviljar det. Syftet är att skydda dig från att hamna i en skuldsituation du inte kan hantera.

Samtidigt övervakar FI att marknadsföringen av finansiella produkter inte är vilseledande. Företag som lovar orealistiska villkor eller döljer kostnader riskerar sanktioner.

Det svenska finansiella systemet övervakas av flera myndigheter med olika roller:

Finansinspektionen (FI) har tillsyn över enskilda finansiella företag. Det är FI som utfärdar tillstånd, granskar verksamheter och ingriper när företag bryter mot reglerna.

Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för penningpolitiken. Riksbanken fastställer styrräntan (för närvarande 2,25 procent) och arbetar med att hålla inflationen stabil. Riksbanken övervakar också det finansiella systemet som helhet, men inte enskilda företag.

Konsumentverket bevakar marknadsföring och avtalsvillkor. Om ett finansiellt företag använder vilseledande reklam eller orättvisa villkor kan Konsumentverket ingripa.

Dessa tre myndigheter kompletterar varandra och bildar tillsammans det svenska skyddsnätet för finansmarknaden.