Skuldkvot: vad det är och varför det spelar roll för ditt bolån

Skuldkvot visar hur stora dina skulder är i förhållande till din inkomst. Det handlar oftast om bolån: banken dividerar ditt bolån med din bruttoinkomst per år och får fram en siffra som avgör hur mycket du behöver amortera.

En skuldkvot på 4,5 eller högre innebär skärpt amorteringskrav, men regeringen har föreslagit att ta bort det kravet från 1 april 2026. Här förklarar vi vad skuldkvot är, hur du räknar ut den och vad den betyder för din ekonomi.

Skuldkvot är ett mått som visar förhållandet mellan dina totala skulder och din bruttoinkomst (inkomst före skatt). Begreppet används framför allt i samband med bolån, där banker och kreditgivare vill veta hur skuldsatt du är i relation till vad du tjänar.

Formeln är enkel:

Skuldkvot = Totala lån / Årsinkomst före skatt

Om du har ett bolån på 3 000 000 kr och en årsinkomst på 600 000 kr blir din skuldkvot 5,0 (3 000 000 / 600 000). Det innebär att du är skuldsatt med fem gånger din årsinkomst.

Är ni två som står på lånet räknas era sammanlagda bruttoinkomster. Det gör att skuldkvoten ofta sjunker om ni köper bostad tillsammans.

Att räkna ut din skuldkvot tar ungefär tio sekunder. Du behöver bara veta två saker: ditt totala bolån och hushållets sammanlagda årsinkomst före skatt.

Exempel 1: Ensam låntagare

Anna har ett bolån på 2 500 000 kr och tjänar 500 000 kr per år.

Skuldkvot = 2 500 000 / 500 000 = 5,0

Annas skuldkvot är 5,0, vilket ligger över gränsen 4,5. Det innebär att hon (med nuvarande regler) behöver amortera extra.

Exempel 2: Två låntagare

Per och Lisa har ett gemensamt bolån på 4 000 000 kr. Per tjänar 420 000 kr och Lisa 480 000 kr per år. Deras sammanlagda inkomst är 900 000 kr.

Skuldkvot = 4 000 000 / 900 000 = 4,4

Deras skuldkvot är 4,4 och hamnar alltså precis under gränsen 4,5. De slipper det skärpta amorteringskravet.

Skuldkvoten spelar en direkt roll för hur mycket du måste amortera på ditt bolån. Sedan 2018 gäller ett skärpt amorteringskrav som kopplar ihop skuldkvoten med amorteringstakten.

Så här fungerar det med nuvarande regler:

• Belåningsgrad över 70 %: Du amorterar minst 2 % av lånebeloppet per år
• Belåningsgrad 50-70 %: Du amorterar minst 1 % per år
• Belåningsgrad under 50 %: Inget amorteringskrav

Om din skuldkvot dessutom överstiger 4,5 tillkommer ytterligare 1 % amortering per år. I värsta fall kan det bli totalt 3 % per år om du har både hög belåningsgrad och hög skuldkvot.

Regeringen föreslår förändringar i bolånereglerna som förväntas börja gälla den 1 april 2026. Den viktigaste ändringen för dig med hög skuldkvot:

Det skärpta amorteringskravet slopas. Det innebär att kravet på 1 % extra amortering vid skuldkvot över 4,5 försvinner. Du behöver alltså inte längre amortera extra bara för att ditt lån överstiger 4,5 gånger din årsinkomst.

Andra förändringar som föreslås:

• Bolånetaket höjs från 85 % till 90 % av bostadens värde, vilket minskar kontantinsatsen till minst 10 %
• Taket för tilläggsbelåning sänks till 80 % för att begränsa ökad skuldsättning
• Omvärdering av bostaden får bara ske vart femte år

Beslutet ska fattas i riksdagen under februari 2026. Amorteringskravet baserat på belåningsgrad (1-2 %) kvarstår oförändrat.

Det finns inget enkelt svar, men i grunden gäller: ju lägre skuldkvot, desto mindre sårbar är du för ränteförändringar och oförutsedda utgifter. Vad som är en rimlig skuldkvot beror på din totala ekonomi.

Här är en grov vägledning:

• Under 3,0: Bekväm nivå. Du har gott om utrymme i ekonomin och påverkas mindre av räntehöjningar.
• 3,0-4,5: Vanligt för bostadsköpare i storstäder. Hanterbart men kräver en genomtänkt budget.
• Över 4,5: Hög skuldsättning. Med nuvarande regler amortering på extra 1 % per år. Var beredd på att räntehöjningar kan slå hårt.

I Sverige ligger den genomsnittliga skuldkvoten för hushåll på cirka 177 % av disponibel inkomst, enligt Ekonomifakta. Det innebär att skulden är nästan 1,8 gånger den årliga inkomsten efter skatt. Hushållens totala skulder uppgick under tredje kvartalet 2025 till över 5 000 miljarder kronor.

Det finns bara två sätt att förbättra skuldkvoten: antingen minskar du skulden eller ökar du inkomsten. Här är fyra konkreta strategier.

Utöver Finansinspektionens amorteringskrav har de flesta banker egna skuldkvotstak som begränsar hur mycket du kan låna. Det vanligaste taket ligger runt 5-5,5 gånger årsinkomsten, men det varierar mellan bankerna.

Finansinspektionen har diskuterat att införa ett lagstadgat skuldkvotstak på 600 % (alltså 6 gånger årsinkomsten), men det har ännu inte blivit verklighet.

Praktiskt betyder det att även om du har en bra ekonomi och klarar bankens kalkyl kan du bli nekad lån om skuldkvoten blir för hög. Kontakta flera banker för att jämföra, eftersom taken kan skilja sig åt.

Begreppet skuldkvot används inte bara för privatpersoner. När du köper en bostadsrätt bör du också kolla föreningens skuldkvot, alltså föreningens totala skulder i förhållande till taxeringsvärdena.

En brf med hög skuldsättning riskerar att höja avgifterna kraftigt när föreningens lån ska omförhandlas. Generellt anses en skuldkvot under 50 % vara bra för en bostadsrättsförening, medan en kvot över 75 % bör ses som en varningssignal.

Skuldkvoten är ett enkelt men viktigt mått för alla som har eller planerar att ta bolån i Sverige. Den påverkar direkt hur mycket du behöver amortera och hur mycket banken är villig att låna ut.

Med de nya reglerna som förväntas från april 2026 försvinner den extra amorteringen kopplad till skuldkvot över 4,5, men det betyder inte att en hög skuldkvot är riskfri. Ju lägre skuldkvot du har, desto mer ekonomisk trygghet har du om räntorna stiger eller inkomsten förändras.