Pensionsspara: komplett guide till ditt privata pensionssparande

Din framtida pension byggs upp av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. De två första delarna styrs av hur mycket du har arbetat och vad din arbetsgivare betalat in. Den tredje delen bestämmer du helt själv.

För de flesta räcker inte allmän pension och tjänstepension till mer än ungefär 50–70 % av slutlönen. Vill du behålla din levnadsstandard som pensionär behöver du komplettera med eget sparande. Det gäller särskilt om du har arbetat deltid, varit hemma med barn eller är egenföretagare utan kollektivavtal.

Men vad är privat pensionssparande egentligen? Det handlar om att regelbundet sätta undan pengar i en sparform som du själv väljer, till exempel på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring. I den här guiden går vi igenom alla alternativ och hjälper dig komma igång.

Allmän pension administreras av Pensionsmyndigheten och finansieras genom att 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst sätts av varje år. Pengarna fördelas så här:

• Inkomstpension (16 %) utgör den största delen och beräknas utifrån hela din arbetskarriär. Ju mer du tjänat och ju längre du arbetat, desto högre inkomstpension.
• Premiepension (2,5 %) placeras i fonder som du själv väljer. Gör du inget aktivt val hamnar pengarna i AP7 Såfa, en statlig fondlösning.
• Garantipension finns som grundskydd för dig som haft mycket låg eller ingen inkomst. Du behöver ha bott i Sverige i minst 40 år för full garantipension.
• Inkomstpensionstillägg betalas ut som ett extra tillskott till dig med relativt låg pension.

Från 2026 kan du ta ut inkomstpension och premiepension tidigast från 62 års ålder. Riktåldern för pension är numera 67 år, och den lägsta åldern för garantipension och bostadstillägg är 66 år.

Tjänstepension, eller avtalspension, betalas in av din arbetsgivare utöver lönen. De flesta anställda i Sverige har tjänstepension genom kollektivavtal, men det gäller inte alla.

De fyra vanligaste tjänstepensionsavtalen är:

• ITP för privatanställda tjänstemän
• SAF-LO för privatanställda arbetare
• PA 16 för statligt anställda
• KAP-KL/AKAP-KR för kommunalt och regionalt anställda

Insättningen ligger vanligtvis på 4,5-6 % av lönen, men kan vara högre för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp (ca 52 125 kr/mån 2026). Är du egenföretagare får du ingen tjänstepension automatiskt och behöver därför pensionsspara privat i större utsträckning.

Kontrollera alltid om tjänstepension ingår i din anställning. Saknar du det är det extra viktigt att ta upp frågan vid löneförhandlingen.

Det bästa sättet att pensionsspara privat är att välja en sparform med låg skatt och bra flexibilitet. De två mest fördelaktiga alternativen idag är investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. Att pensionsspara ISK är det populäraste valet tack vare de nya skattereglerna som gör sparande upp till 300 000 kr helt skattefritt.

ISK är den populäraste sparformen för privat pensionssparande i Sverige, och det finns goda skäl till det. På ett ISK betalar du en låg schablonskatt i stället för att deklarera varje affär.

Från 2026 gäller nya skatteregler: sparande upp till 300 000 kr på ISK är helt skattefritt. Belopp däröver beskattas med en schablonintäkt baserad på statslåneräntan, vilket ger en skattesats på 1,065 % (2026). Det innebär att skatten blir 1 065 kr per 100 000 kr i sparande utöver den skattefria nivån.

Fördelar med ISK:

• Du kan köpa och sälja fonder och aktier fritt utan att deklarera varje affär
• Pengarna är inte låsta, du kan ta ut dem när du vill
• Låg och förutsägbar skatt
• Perfekt för långsiktigt pensionssparande i aktiefonder

Kapitalförsäkring fungerar på liknande sätt som ISK, med schablonskatt i stället för reavinstskatt. Samma skattefria nivå på 300 000 kr gäller från 2026.

Skillnaden mot ISK är att du inte äger värdepapperen direkt, utan försäkringsbolaget äger dem åt dig. Det gör att kapitalförsäkring kan passa om du vill att sparandet inte ska synas i förmögenhetstillgångarna vid en kreditupplysning, eller om du vill kunna sätta en förmånstagare.

För de flesta som pensionssparar privat är ISK det enklare och mer flexibla valet.

Att sätta undan pengar på ett sparkonto med hög ränta kan vara ett komplement till ditt pensionssparande. Sparpengar på ett konto med insättningsgaranti (upp till 1 050 000 kr per person och institut) ger trygghet, men avkastningen är lägre än för aktiefonder på lång sikt.

Sparkontot passar bäst som komplement eller som buffert vid sidan av det fondbaserade sparandet. Historiskt har aktiefonder gett betydligt högre avkastning över perioder på 10 år eller mer.

IPS var tidigare en populär sparform med skatteavdrag. Sedan 2016 kan du som har tjänstepension inte längre göra avdrag för inbetalningar till IPS eller privata pensionsförsäkringar. Skatteavdraget är i praktiken borttaget för de allra flesta.

Har du redan pengar i en gammal IPS kan du inte flytta dem till ISK. Pengarna beskattas som inkomst av tjänst när du tar ut dem, och uttag kan göras tidigast från 55 års ålder. Du väljer själv om du vill ta ut allt under minst 5 år eller som livslång utbetalning.

För nytt pensionssparande rekommenderas ISK eller kapitalförsäkring i stället.

En vanlig rekommendation från svenska banker och rådgivare är att spara 5-10 % av bruttolönen varje månad till pensionen. Har du tjänstepension som täcker en stor del räcker det oftast med den lägre nivån. Saknar du tjänstepension bör du sikta högre.

Riktlinjer efter ålder:

• I 25-30-årsåldern: Börja med 500-1 000 kr/mån och öka successivt. Ränta-på-ränta-effekten gör att ett tidigt sparande växer rejält.
• I 40-årsåldern: Sikta på att ha sparat 1-2 gånger din årslön. Öka sparandet om du ligger efter.
• Vid 50 år: En tumregel är att ha 3-4 gånger din årslön sparad. Med en lön på 40 000 kr/mån innebär det 1,44-1,92 miljoner kr.
• I 60-årsåldern: Sänk risknivån i ditt sparande och gör en pensionsprognos på minPension.se för att se helheten.

Det viktigaste är att börja pensionsspara, oavsett belopp. Även 500 kr i månaden gör stor skillnad efter 30 års sparande tack vare avkastningen.

De flesta som pensionssparar privat väljer att investera i fonder via ISK. Pensionsmyndigheten rekommenderar globala aktieindexfonder med låga avgifter (under 0,20 % per år) för den som har lång tid kvar till pensionen.

Tumregler för fondval:

• Har du mer än 15 år kvar till pension: välj en hög andel aktiefonder (80-100 %)
• Har du 5-15 år kvar: blanda aktiefonder och räntefonder (50-80 % aktier)
• Har du under 5 år kvar: sänk aktieandelen och öka räntefonderna för att skydda kapitalet

Välj breda globalfonder framför enskilda svenska aktier för att sprida risken. Undvik fonder med höga avgifter, eftersom avgifterna äter upp en stor del av avkastningen över tid. En skillnad på 0,5 procentenheter i avgift kan betyda hundratusentals kronor mindre i pension.

Löneväxling innebär att du avstår en del av bruttolönen i utbyte mot extra pensionsinbetalning från arbetsgivaren. Det kan ge en skattefördel på ungefär 5,8 % jämfört med att spara privat efter skatt.

Löneväxling kan passa dig som har en lön över brytpunkten för tjänstepensionsinbetalningar (ca 52 125 kr/mån 2026). Under den nivån bör du vara försiktig, eftersom löneväxling kan sänka din sjukpenning, föräldrapenning och allmänna pension.

Tumregel: Löneväxla aldrig om din lön efter löneväxlingen hamnar under 56 050 kr/mån (2026).

Driver du enskild firma eller aktiebolag saknar du tjänstepension om du inte ordnat det själv. Det innebär att du behöver spara mer privat för att nå en rimlig pensionsnivå.

Som egenföretagare med enskild firma kan du göra avdrag för pensionssparande i en pensionsförsäkring. Avdraget är högst 35 % av nettoinkomsten, med ett tak på 10 prisbasbelopp (ca 588 000 kr 2026).

Alternativet är att pensionsspara via ISK med redan beskattade pengar. Det ger inte avdrag i deklarationen, men du slipper inkomstskatt vid uttag och har full flexibilitet.