Bostadsspara - så sparar du till kontantinsats

Att köpa en bostad i Sverige kräver eget kapital. Bolånetaket innebär att banken bara får låna ut en viss andel av bostadens marknadsvärde, och resten måste du stå för själv i form av en kontantinsats. Att spara till bostad är därför ett viktigt steg för alla som drömmer om ett eget hem.

Från och med 1 april 2026 ändras reglerna. Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent av bostadens värde. Det gör det enklare för förstagångsköpare att ta steget in på bostadsmarknaden, men det handlar fortfarande om stora belopp.

En bostadsrätt i Stockholm kostar i snitt runt 4 miljoner kronor. Med 10 procent kontantinsats behöver du alltså 400 000 kronor i eget sparande. I Göteborg och Malmö ligger genomsnittspriset något lägre, men summan du behöver spara ihop är fortfarande betydande. Därför är det viktigt att börja bostadsspara så tidigt som möjligt.

Det beror på vad du tänker köpa och var du vill bo. En vanlig fråga är hur sparar man till kontantinsats på ett smart sätt, och svaret handlar om att räkna baklänges från bostadens pris. Här är några beräkningsexempel baserade på den nya kontantinsatsen på 10 procent (från april 2026):

Exemplen ovan räknar utan ränta. Med avkastning från sparkonto eller fonder kan du nå målet snabbare, eller lägga undan en mindre summa varje månad.

Hur du bör spara till kontantinsats beror på hur lång tid du har innan du planerar att köpa bostad. Det bästa sättet att spara pengar till bostad är att anpassa sparformen efter din tidshorisont. Grundregeln är enkel: ju längre tidshorisont, desto mer risk kan du ta med dina pengar.

Om du planerar att köpa bostad inom de närmaste åren är ett sparkonto det tryggaste alternativet. Dina pengar skyddas av den statliga insättningsgarantin som täcker upp till 1 150 000 kr per person och institut.

Just nu (februari 2026) ligger de bästa sparräntorna på runt 2,5-2,75 procent för rörliga sparkonton och upp till 3,20 procent för fasträntekonton med 3 års bindningstid. Avkastningen påverkas av Riksbankens styrränta, som i dagsläget ligger på 1,75 procent.

Fördelen med sparkonto är att du alltid vet vad dina pengar är värda. Nackdelen är att avkastningen är begränsad, och efter inflation kan den reala avkastningen bli låg.

Vill du låsa in en högre ränta kan ett fasträntekonto vara ett bra val. Du binder pengarna under en bestämd period och får i gengäld en garanterad ränta som ofta är högre än på ett vanligt sparkonto.

I februari 2026 erbjuder flera banker fasträntekonton med räntor på 2,8-3,2 procent vid 1-3 års bindning. Tänk på att du inte kan ta ut pengarna under bindningstiden utan att betala en avgift. Det passar alltså bäst om du har en tydlig plan för när du ska köpa bostad och redan har samlat ihop en större del av kontantinsatsen.

Har du mer än fem år på dig att spara till kontantinsats kan fonder ge en betydligt bättre avkastning än sparkonton. Att spara till kontantinsats via fonder har historiskt gett runt 8-10 procent per år i genomsnitt, även om enskilda år kan variera kraftigt. Många som vill spara till kontantinsats väljer fonder just för den högre förväntade avkastningen.

Det smidigaste sättet att fondbostadsspara är via ett investeringssparkonto (ISK). Med ett ISK slipper du deklarera enskilda affärer och betalar istället en låg schablonsskatt baserad på kontots värde. Skatten beräknas på statslåneräntan plus en procent.

Breda indexfonder med låga avgifter (runt 0,2 procent) är ett populärt val för bostadssparande. De följer hela marknaden och kräver inga aktiva beslut. Jämfört med aktivt förvaltade fonder, som kan ta 1-1,5 procent i avgift, gör de lägre avgifterna att en större del av avkastningen hamnar hos dig.

Kom ihåg att fondsparande alltid innebär en risk. Börsen kan sjunka precis när du behöver pengarna, så planera att successivt flytta över till sparkonto de sista 1-2 åren innan du köper.

Du kan bostadsspara hos bostadsbolag som HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna. Utöver sparandet får du förtur till bolagens nyproducerade bostäder, vilket kan vara värdefullt i städer med långa köer.

HSB Bospar kräver att du sparar minst 500 kr i månaden. Sparandet sker i samarbete med Danske Bank och omfattas av insättningsgarantin. Genom att spara samlar du poäng som ger förtur till HSBs runt 26 000 hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter runtom i Sverige.

Nackdelen är att räntan ofta är lägre än hos nischbanker och att förturen bara gäller det specifika bostadsbolagets utbud. Om du inte planerar att köpa just en HSB- eller Riksbyggenbostad kan det vara vettigare att spara på annat håll.

Många föräldrar vill ge sina barn en ekonomisk start i vuxenlivet genom att bostadsspara åt dem. Eftersom tidshorisonten ofta är lång (10-18 år) kan du ta mer risk och välja fonder framför sparkonton.

Ett vanligt upplägg är att öppna ett ISK i barnets namn och månadsspara i en bred indexfond. Redan 500 kr i månaden under 18 år kan med en genomsnittlig avkastning på 8 procent per år växa till drygt 240 000 kr. Det räcker som kontantinsats i de flesta svenska städer utanför storstadsregionerna.

HSB Bospar erbjuder också bosparande åt barn, och HSB Dela riktar sig specifikt till unga mellan 18 och 29 år.

Handpenning och kontantinsats är inte samma sak, även om begreppen ibland blandas ihop.

Kontantinsats är den del av bostadens pris som du inte får låna till via bolån. Från april 2026 är kravet 10 procent av bostadens marknadsvärde.

Handpenning är den summa du betalar vid kontraktsskrivning, vanligtvis 10 procent av köpeskillingen. Handpenningen är en del av kontantinsatsen och fungerar som en säkerhet för att affären genomförs.

Om du köper en bostad för 3 miljoner kronor med den nya kontantinsatsen på 10 procent innebär det att du betalar 300 000 kr i handpenning vid kontraktsskrivning, och resterande del vid tillträdet.

Det kan vara frustrerande att spara ihop hundratusentals kronor, särskilt i storstäderna. Men det finns flera strategier som kan göra det enklare:

Gör en budget. Kartlägg dina inkomster och utgifter. Ofta hittar du poster som går att minska, som prenumerationer, restaurangbesök och onödiga abonnemang.

Automatisera sparandet. Sätt upp en autogiro som flyttar pengar till ditt sparkonto eller ISK samma dag som lönen kommer in. Då slipper du frestelsen att spendera pengarna först.

Öka inkomsten. Extraarbete, frilansuppdrag eller att sälja saker du inte använder kan ge ett välkommet tillskott.

Sänk boendekostnaden. Att bo billigare under sparperioden, till exempel dela boende eller bo i en billigare del av staden, kan frigöra tusenlappar varje månad.

Använd gåvor och arv. Kontantinsatsen kan finansieras med pengar från familjen. Det finns inga regler mot att ta emot en gåva för att täcka insatsen, men se till att dokumentera den ordentligt.

Kom ihåg att de nya reglerna med 10 procent kontantinsats gör det enklare att nå målet. En bostad för 2 miljoner kronor kräver nu 200 000 kr istället för 300 000 kr.