Allt du behöver veta om inflation
Om ett land drabbas av inflation innebär det att ekonomins prisnivå stiger, något som gör att landets varor och tjänster blir dyrare än tidigare. Hur hög inflationen är i en ekonomi ser man i konsumentprisindex (KPI) som visar hur den genomsnittliga prisnivån på dess varor och tjänster har utvecklats genom åren. Om prisnivån har ökat med 2 % gentemot föregående år har ekonomin en inflation på 2 %. Motsatsen till inflation är deflation som innebär att den genomsnittliga prisnivån har minskat istället för ökat.
Det här är inte inflation
Enligt Riksbanken räknas emellertid inte alla prisökningar som inflation, så nu ska Financer.com visa dig vad som inte räknas som inflation.
- Alla prishöjningar som beror på att det blivit svårare att få tag på en vara räknas inte som inflation utan kallas för relativprisförändring, till exempel om oljepriset går upp för att oljereserverna minskar. Skulle det höjda oljepriset däremot vara en del av en allmän prisuppgång räknas det in i inflationen.
- Man skiljer även på engångshöjningar och inflation. En av de vanligaste anledningarna till engångshöjningar är att regeringen höjer momsen vilket ger generellt högre priser i landet. Detta räknas dock inte som inflation eftersom det inte gör att priserna fortsätter att stiga efter höjningen.
Varför inflation?
Det finns flera faktorer som kan ge ett land en stigande inflation. Följande är de vanligaste orsakerna:
- Om centralbanken tillhandahåller alltför stora mängder pengar urholkas pengarnas värde vilket gör att priserna i landet stiger. Historiskt sett finns det gott om exempel på centralbanker som tryckt alltför många sedlar som gjort att deras länder har drabbats av så kallad hyperinflation. I Tyskland på 1920-talet kostade en amerikansk dollar ca 42 mark men under hyperinflationen kostade en enda dollar tillslut 4 200 000 mark och i Zimbabwe drabbades man av en inflation på 2 200 000 %!
- Om efterfrågan efter vissa produkter blir större än vad företagen hinner med att producera.
- Om produktionskostnaderna hos företagen ökar, till exempel för att lönerna har ökat.
- Förväntningar om framtida prishöjningar kan också ge inflation. Sådana här förväntningar gör att folk vill höja sina löner mer än normalt så att de har råd att konsumera precis som vanligt. Eftersom arbetsgivaren antar att de också kan höja priserna för sina produkter går de ofta med på de nya lönekraven.
- Sänkta räntor och en expansiv finanspolitik som syftar att få fart på ekonomin.
- Inflation i länder som vi importerar varor och tjänster från.
Sveriges inflationsmål
I Sverige strävar vi efter att inflationsprocenten ska ligga på omkring 2 %. Detta eftersom 2 % är ganska ”lagom” och en allt för hög inflation inte är särskilt gynnsamt för landets ekonomiska utveckling i det långa loppet. En allt för låg inflation är inte heller något man önskar eftersom risken för deflation (vilket innebär att prisnivån i landet sjunker) ökar.
Perioder av deflation har historiskt sett skapat både många och stora problem. Detta eftersom priset i framtiden kommer vara lägre än priset i dagsläget. Därför blir ofta resultatet att hushållen avvaktar med sin konsumtion och företagen med sina investeringar tills priserna har fallit och på sätt blir det en slags ond ekonomisk cirkel. Med andra ord är lagom allra bäst och därför är inflationsmålet på 2 % en bra riktlinje.
Hur påverkar en hög inflation mig?
- Dina inköp av varor och tjänster blir dyrare, men i längden brukar det kompenseras med en högre lön.
- Bostäderna blir dyrare vilket gynnar säljaren och missgynnar köparen.
- Om du sparar pengar på ett sparkonto och inflationen är hög riskerar den äta upp den avkastning du får.
- Om du betalar av på ett lån blir dina ränteutgifter mindre kännbara.
- Allt kommer att kännas billigare än tidigare när du åker till ett land där du varit förut, såvida detta land inte också har haft en hög inflation.
- Om du äger ett exportföretag kan du drabbats negativt eftersom dina produktionskostnader förmodligen blir högre vilket resulterar i att dina varor blir dyrare.