Avgifter vid försenad betalning i Sverige

Att missa en betalning kan kännas harmlöst i stunden, men kostnaderna eskalerar snabbt. Först kommer en påminnelseavgift på 60 kr. Betalar du fortfarande inte tillkommer dröjsmålsränta som tickar varje dag. Nästa steg är inkasso med ytterligare 180 kr i avgift, och i slutändan kan skulden hamna hos Kronofogden med ansökningsavgifter, grundavgifter och i värsta fall utmätning av egendom.

I den här guiden går vi igenom exakt vilka avgifter som tillkommer i varje steg och hur du undviker att ett mindre belopp växer till en stor skuld.

Dröjsmålsränta är den extra ränta som börjar löpa dagen efter att betalningens förfallodatum har passerat. Enligt räntelagen har företaget rätt att kräva dröjsmålsränta 30 dagar efter att det skickat en faktura, förutsatt att förfallodatumet har passerat.

Så beräknas dröjsmålsräntan

Om inget annat avtalats beräknas dröjsmålsräntan som Riksbankens referensränta plus 8 procentenheter. Referensräntan för första halvåret 2026 är 2,00 %. Det innebär att den lagstadgade dröjsmålsräntan ligger på 10,00 % per år.

Riksbanken fastställer referensräntan två gånger per år, den 1 januari och den 1 juli. Långivaren kan dock ha avtalat om en annan, högre dröjsmålsränta i låneavtalet. Kontrollera alltid vad som står i dina villkor.

Beräkningsexempel

Säg att du har en obetald faktura på 5 000 kr som är 30 dagar försenad. Med en dröjsmålsränta på 10,00 % per år blir kostnaden:

5 000 kr x 10,00 % / 365 dagar x 30 dagar = 41 kr i dröjsmålsränta.

Det kanske inte låter mycket, men räntan fortsätter ticka tills hela skulden är betald, och den gäller även när skulden förs vidare till inkasso eller Kronofogden.

Om du inte betalar en faktura i tid har företaget rätt att skicka en betalningspåminnelse och ta ut en påminnelseavgift. Avgiften regleras i inkassolagen och är max 60 kr för privatpersoner. Företaget får bara ta ut en påminnelseavgift per fordran, oavsett hur många påminnelser de skickar.

För att företaget ska ha rätt att ta ut påminnelseavgiften måste det framgå av avtalet eller av villkoren att en sådan avgift kan tas ut. Oavsett om det står i avtalet eller inte gäller den lagstadgade maxgränsen på 60 kr.

Undantag: Vissa myndigheter, som CSN, kan ta ut högre påminnelseavgifter. CSN tar exempelvis 450 kr i påminnelseavgift vid försenad studielånsbetalning. Avgifter mellan företag (B2B) kan också vara högre, upp till 450 kr.

Om du inte betalar efter påminnelsen kan företaget skicka skulden vidare till ett inkassobolag. I detta steg tillkommer ytterligare avgifter enligt lag om ersättning för inkassokostnader:

Betalar du inte heller inkassobolaget kan fordringsägaren ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Avgifter Kronofogden tar ut regleras i utsökningsbalken, och här blir kostnaderna betydligt högre:

Här ser du en översikt av vad det kan kosta om du inte betalar en skuld i tid. Exemplet utgår från en faktura på 5 000 kr.

Det bästa sättet att slippa avgifter är förstås att betala i tid. Men ibland händer det att man glömmer eller hamnar i en ekonomisk knipa. Här är några konkreta tips:

Använd autogiro eller betalningspåminnelser i din bank. De flesta banker erbjuder automatiska betalningar eller aviseringar inför förfallodagar. Ställ in påminnelser i din bankapp så slipper du missa en betalning.

Kontakta långivaren direkt om du inte kan betala. Många långivare erbjuder anstånd eller avbetalningsplaner om du hör av dig innan förfallodatumet. Det är alltid billigare att förhandla tidigt än att vänta tills skulden hamnar hos inkasso.

Prioritera rätt skulder. Om du har flera obetalda fakturor, prioritera de som riskerar att skickas till inkasso eller Kronofogden. Där blir avgifterna snabbt mycket högre.

Ansök om skuldsanering vid allvarliga skuldproblem. Om du har skulder som du inte kan betala inom överskådlig tid kan du ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. Det innebär att du lever på existensminimum under en period, men att resterande skulder skrivs av.

Flera lagar reglerar vilka avgifter som får tas ut vid försenad betalning i Sverige:

Räntelagen (1975:635) reglerar dröjsmålsränta. Enligt 6 § har borgenären rätt till dröjsmålsränta beräknad som referensräntan plus 8 procentenheter, om inget annat avtalats.

Inkassolagen (1974:182) reglerar hur inkassoverksamhet får bedrivas och skyddar gäldenären mot otillbörliga krav.

Lag om ersättning för inkassokostnader m.m. (1981:739) sätter taken för de avgifter som inkassobolag och fordringsägare får ta ut: 60 kr för påminnelse, 180 kr för inkassokrav och 170 kr för avbetalningsplan.

Konsumentkreditlagen (2010:1846) ställer krav på tydlig information om kostnader och räntor i låneavtal. Långivaren måste informera om dröjsmålsränta och andra avgifter innan avtal ingås.