Ekonomiskolan
Buffert - så bygger du en ekonomisk buffert som skyddar din ekonomi
En ekonomisk buffert skyddar dig mot oväntade utgifter och inkomstbortfall. Här går vi igenom hur stor bufferten bör vara och hur du bygger upp den steg för steg.
Vi följer
Vi följer 
Granskad av Johannes Larsson4 min läsning | Privatekonomi
Vad är en buffert?
Undrar du vad är buffert? En buffert är helt enkelt pengar du sparar för oförutsedda utgifter. Tänk dig att diskmaskinen plötsligt slutar fungera, att bilen behöver repareras eller att du tappar inkomsten under en period. Utan en ekonomisk buffert hamnar du snabbt i en situation där du tvingas låna pengar, ofta till hög ränta.
Med en buffert slipper du den stressen. Du har ett ekonomiskt skyddsnät som fångar upp dig när livet tar en oväntad sväng. Pengarna ska ligga på ett sparkonto där du snabbt kan komma åt dem, inte i aktier eller fonder som kan tappa i värde.
Skillnaden mellan en buffert och vanligt sparande är syftet. Bufferten rör du bara vid nödsituationer. Det är inte semesterkassan eller pengar till en ny telefon.
Tumregel
De flesta experter rekommenderar en buffert på minst 1-2 månadslöner efter skatt. Bor du i villa, har barn eller äger bil bör du sikta på 2-3 månadslöner.
Hur stor buffert bör man ha?
Hur mycket ska man ha i buffert? Det finns ingen universell summa som passar alla. Din livssituation avgör hur stor bufferten behöver vara. Bor du i hyresrätt utan bil kan 10 000-20 000 kr räcka för akuta utgifter. Äger du ett hus med två bilar och tre barn i hushållet behöver du betydligt mer.
Tumregeln från banker som Nordea, Handelsbanken och Swedbank är ungefär samma: sikta på cirka två månadslöner efter skatt. Länsförsäkringar rekommenderar två månadslöner före skatt per vuxen i hushållet, vilket ger ett något högre belopp.
För att räkna ut vad det innebär i kronor: har du en månadslön efter skatt på 30 000 kr bör du ha minst 60 000 kr i buffert. Tjänar du 25 000 kr netto blir riktmärket 50 000 kr.
Riktlinjer utifrån din livssituation
Ensamstående i hyresrätt utan bil: 1-2 månadslöner (ca 20 000-40 000 kr)
Sambo i bostadsrätt utan barn: 2 månadslöner (ca 40 000-60 000 kr)
Familj med barn i bostadsrätt: 2-3 månadslöner (ca 60 000-90 000 kr)
Familj med barn i villa och bil: 3-4 månadslöner (ca 90 000-120 000 kr)
Pensionär i villa: 2-3 månadslöner, men med extra marginal för oväntade reparationer
Så sparar du till en buffert steg för steg
Det viktigaste är att komma igång, även om det bara handlar om små summor i början. Buffert sparande handlar om att skapa en vana, inte om att nå ett visst belopp direkt.
4 steg till din ekonomiska buffert
Räkna ut ditt mål
Gå igenom dina fasta utgifter under en vanlig månad: hyra, mat, försäkringar, lån, el, telefon och eventuellt bil. Multiplicera summan med 2. Det är ditt första mål. Skriv ner beloppet och sätt ett datum för när du vill nå dit.
Öppna ett separat sparkonto
Pengarna ska ligga på ett eget konto, skilt från ditt vanliga lönekonto. Välj ett sparkonto med insättningsgaranti (upp till 1 050 000 kr skyddas av staten) och inga uttagsavgifter. Många nischbanker erbjuder sparränta på 2,5-3,5 % utan bindningstid.
Sätt upp automatiskt sparande
Ställ in en automatisk överföring som går samma dag som lönen kommer in. Börja med det du klarar, till exempel 500 kr i månaden. Öka beloppet varje gång du får löneförhöjning eller betalar av ett lån. Många banker har funktioner för automatiskt buffertsparande.
Rör inte pengarna förrän du verkligen behöver dem
Bufferten ska bara användas för genuina nödsituationer: inkomstbortfall, oväntade reparationer, akuta tandläkarräkningar. Rea på kläder eller en spontan resa räknas inte. När du har använt delar av bufferten, fyll på den igen så snabbt som möjligt.
Var ska du placera din buffert?
Bufferten ska vara lättillgänglig och säker. Det utesluter aktier, fonder och andra investeringar som kan gå ner i värde just när du behöver pengarna som mest.
Ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti är det bästa alternativet. Du får visserligen inte den högsta avkastningen, men pengarna finns där när du behöver dem och du riskerar inte att förlora något.
I dagsläget erbjuder flera nischbanker sparränta på mellan 2,5 % och 3,5 % utan bindningstid. Det slår inflationen och gör att dina pengar inte tappar i köpkraft medan de ligger och väntar.
Undvik sparkonton med bindningstid för din buffert. Hela poängen är att du ska kunna ta ut pengarna direkt. Har du funderat på hur sparar man till en buffert på bästa sätt? Jämför sparkonton för att hitta bästa räntan utan bindning.
Hitta ett sparkonto med hög ränta
Vi jämför Sveriges bästa sparkonton. Hitta bästa räntan med vårt jämförelseverktyg på bara ett par klick och njut av att se sparkontot växa.
Spara nu
Hur stor buffert har svenskarna?
Enligt Finansinspektionens kartläggning av svenskars sparande har varannan konsument mindre än 10 000 kr i buffertsparande. Bara 3 av 10 har 50 000 kr eller mer tillgängliga. Det innebär att en stor del av befolkningen står utan skyddsnät om något oförutsett händer.
SBab:s undersökningar visar att cirka 70-75 % av vuxna svenskar uppger att de har en buffert för oförutsedda utgifter. Men många av dessa buffertrar är för små jämfört med vad som faktiskt behövs.
Ungdomar och ensamstående är de grupper som oftast saknar tillräcklig buffert. Med konsumentskulder hos Kronofogden på rekordnivåer, 138 miljarder kronor, är behovet av en buffert mer aktuellt än någonsin.
Varför är bufferten extra viktig just nu?
Riksbankens styrränta ligger på 1,75 % och bolåneräntorna runt 2,84 %. Många hushåll har redan ansträngd ekonomi efter ränteuppgångarna de senaste åren. En buffert ger dig marginal att hantera oväntade kostnader utan att hamna i en skuldspiral.
När ska du använda din buffert?
Det kan vara frestande att ta av bufferten för saker som egentligen inte är nödsituationer. Här är en enkel tumregel: om utgiften är oväntad, nödvändig och brådskande, då är det okej att använda bufferten.
Typiska situationer där bufferten bör användas:
- Inkomstbortfall vid arbetslöshet eller sjukdom
- Akuta reparationer av bostad, bil eller vitvaror
- Oväntade sjukvårdskostnader eller tandläkarräkningar
- Självrisk vid skadefall som försäkringen inte täcker helt
Situationer där du inte bör röra bufferten:
- Planerade köp som kan vänta
- Semestrar eller nöjesutgifter
- Investeringsmöjligheter, oavsett hur lockande de verkar
Buffert eller amortering, vad kommer först?
Om du har lån och saknar buffert hamnar du i ett vanligt dilemma: ska du amortera extra eller bygga buffert? Svaret från de flesta finansrådgivare är tydligt. Bygg bufferten först.
Anledningen är enkel: utan buffert tvingas du låna igen om något oförutsett händer, ofta till betydligt högre ränta än vad du sparar på extra amortering. En buffert på 1-2 månadslöner tar inte lång tid att bygga och ger dig friheten att sedan amortera extra utan risk.
När bufferten är på plats kan du med gott samvete lägga mer pengar på amortering, sparande i fonder eller pensionssparande.
Prioriteringsordning för ditt sparande
Bygg upp en akutbuffert (10 000-30 000 kr) först
Bygg klart hela bufferten (2 månadslöner efter skatt)
Betala av dyra lån med hög ränta (kreditkort, kontokrediter)
Börja pensionsspara eller investera på lång sikt
Vanliga frågor om buffert
Hur stor bör en buffert vara?
En bra tumregel är att ha minst 1-2 månadslöner efter skatt som buffert. Bor du i villa, har barn eller äger bil bör du sikta på 2-3 månadslöner. Exakt belopp beror på din livssituation och dina fasta utgifter.
Var ska man spara sin buffert?
Bufferten bör ligga på ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag, skilt från ditt lönekonto. Undvik att placera bufferten i aktier eller fonder, eftersom värdet kan sjunka just när du behöver pengarna.
Vad är skillnaden mellan buffert och vanligt sparande?
En buffert är enbart till för oförutsedda utgifter och nödsituationer. Vanligt sparande kan ha andra mål, som semester, investeringar eller större köp. Bufferten ska alltid vara lättillgänglig och placerad säkert.
Hur börjar jag buffertspara om jag har en ansträngd ekonomi?
Börja med det du klarar, även om det bara är 200-500 kr i månaden. Sätt upp en automatisk överföring på lönedagen. Var konsekvent och öka beloppet gradvis. Det viktigaste är att komma igång, inte att spara stora summor direkt.
Ska jag bygga buffert eller amortera extra på lån?
Bygg bufferten först. Utan en buffert riskerar du att behöva ta nya lån till hög ränta om något oförutsett händer. När du har 1-2 månadslöner i buffert kan du fokusera på att amortera extra eller investera.
Kommentarer
Endast registrerade användare kan lämna kommentarer.