Buffert – en räddare i nöden vid oförutsedda kostnader
Har du hört talas om begreppet buffert någon gång? En buffert är en summa som du själv sparat ihop vars främsta syfte är att hjälpa dig ur kniviga ekonomiska situationer, kanske främst i form av oförutsedda utgifter. Kanske dyker en stor kostnad plötsligt upp mitt i månaden eller kanske blir du arbetslös ifrån ingenstans. Oavsett vilka riskerna är så är det alltid bra att ha en buffert att falla tillbaka på, tills lönen kommer eller tills du hittar ett nytt jobb. Hade fler haft en sparad buffert hade garanterat många onödiga skuldsättningar kunnat undvikas.
Financer.com ska nu ge dig lite mer ingående information gällande just buffert samt hur du bör lägga upp ditt buffertsparande på bästa sätt.
Årslöner eller månadslöner?
Om du vet vad en buffert är sedan tidigare kanske du även har hört att man brukar säga att den bör bestå av mellan två till tre månadslöner. Dock menade finansministern Ann Wibble under 90-talet att var man bör ha minst en årslön på sitt sparkonto. Detta ifrågasattes en hel del eftersom det ansågs vara i princip omöjligt för majoriteten av befolkningen att spara en så stor summa.
Idag kan man säga att drömscenariot är att man ska ha en årslön sparad men man väljer hellre att fokusera på månadslöner när man talar om buffert. I alla fall till att börja med. Detta eftersom det kan kännas lite mer motiverande.
Allt för få buffertsparar
Swedbank lät göra en rad undersökningar vars resultat visade att de som är sämst på att buffertspara är ungdomar, ensamstående och de som har en längre inkomst. Dessutom kunde man konstatera att hela 60 % inte alls sparar för att klara en längre period av arbetslöshet eller långtidssjukdom. En procent som vi tycker är på tok för lite!
Därför är det dags att ta detta sparande på allvar, för din och kanske framförallt för din plånboks skull. Det behöver inte vara flera tusenlappar månaden om man redan har en ansträngd ekonomi utan det räcker med någon hundralapp när man påbörjar sitt sparande. Huvudsaken är att man faktiskt tar tag i det. På lång sikt kan sparandet vara din räddare när du hamnar i riktigt kniviga ekonomiska situationer.
Storleken på bufferten varierar
Det går inte att sätta en specifik summa som är den bästa när det gäller en buffert, utan storleken kan variera en hel del. Det finns många faktorer, som till exempel hushållets levnadssituation och ekonomi, som måste tas med i beräkningarna innan man kan avgöra vilken buffertstorlek som är den bästa. Så här kan man se på det rent praktiskt:
- Bor du i villa eller lägenhet? Villor ökar nämligen risken för att oväntade kostnader ska dyka upp och därför bör bufferten vara större.
- Är ditt fordon, om du äger någon, försäkrat? Om inte, kan kostnaderna bli större om du till exempel skulle råka ut för en olycka eller ett brott.
- Har du mindre barn i hushållet som du måste försörja om din inkomst försvinner? Då bör du se till att spara ihop en ganska stor buffert som täcker dig tills dess att du hittar en ny inkomst.
- Har du en sambo som också har en stadig inkomst? Då behöver du emellertid inte spara lika mycket själv eftersom ni kan istället ha ett gemensamt buffertsparande.
Som du ser så finns det många olika faktorer som kan påverka storleken på din buffert. Se därför över din livssituation och avgör vilka eventuella risker som finns för just din ekonomi.
3 exempel på hur din livssituation påverkar storleken på din buffert
- Ensam i en bostadsrätt. Här står du själv för bostadens kostnader, som till exempel reparationer och byte av elektronik. Eftersom det endast finns en inkomst som ska täcka oväntade kostnader är det extra viktigt med en buffert. Din buffert bör ligga på omkring 2 -3 månadslöner. Var också noga med din hemförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring, som också kan hjälpa till om något oväntat händer.
- Sambo i bostadsrätt. Eftersom det nu finns två inkomster i hushållet kan det underlätta en del ekonomiskt om det skulle uppstå oväntade utgifter. Men eftersom man är två kan det också vara så att man har en större bostad och därmed högre månadskostnader. Ett bra tips är att kolla upp självrisken i de gällande försäkringar som till exempel hemförsäkring och bilförsäkring. Bufferten i detta hushåll bör ligga på 3-4 månadslöner. Är man två kan sparandet gå lite snabbare.
- Familj i bostadsrätt. Ju större hushållet är desto större är utgifterna och även de oväntade utgifterna. Därför ska bufferten kunna täcka för sjukdomar, reparationer och inkomstbortfall för alla familjemedlemmar. Därför kan man säga att runt 4-5 månadslöner är en bra riktlinje, men varierar ju såklart beroende på hur många man är i hushållet. Även här är det viktigt att ha koll på självrisker och gällande försäkringar.
Så sparar du till en buffert
Det finns oändligt med spartips för att du ska kunna spara ihop till en buffert som kan få dig att känna dig trygg om något oförutsett skulle hända. Här hos Financer.com kan du hitta en komplett lista med 191 spartips som förhoppningsvis kan hjälpa dig som verkligen vill satsa på ditt sparande på traven.
Vart du väljer att spara är sedan upp till dig, men på grund av den gällande minusräntan är avkastningen minimal hos de flesta storbankerna. Ett bra tips är därför att leta upp en lite mindre, nischad bank och öppna ett sparkonto där. Det är riskfritt och kan ge upp till 1 % ränta på ditt insatta kapital. Spara aldrig i former som har en hög risk eftersom det är viktiga pengar som du inte vill riskera att förlora!
