Skapa en budget

Skapa en budget och förbättra din ekonomi

Om du vill få ordning på din trassliga ekonomi eller om du redan har en god ekonomi och vill förbättra den bör du skapa en budget. Med hjälp av en budget får du koll på vart dina pengar tar vägen och på så sätt kan du minska antalet onödiga utgifter. Därefter kan du skapa en ny budget som tar hänsyn till de nya förändringarna som du sedan försöker leva efter.

En budget kan alltså hjälpa din ekonomi att gå runt och dessutom kan du spara pengar istället för att låna.

Så skapar du en privatekonomi budget

Financer.com kommer nu att ge dig ett förslag på hur du kan utforma din budget så att du inte missar några viktiga poster. I denna privatekonomi budget har vi valt att först titta på inkomsterna och sedan dela upp utgifterna i flera kategorier så att du får en bättre översikt. Observera att denna budget kan användas oavsett om du lever ensam eller om hushållet består av flera personer.

1. Hushållets inkomster

• Lön. Om du har en fast inkomst är det här ingen komplicerad post men om du arbetar på timme bör du ange den lägsta inkomst du förmodar att du kommer att få. Skulle du ha en sambo och ni har gemensam ekonomi ska sambons lön också anges. Glöm inte att uppge eventuella extrainkomster.
• A-kassa. Om du lever på A-kassa bör du ha koll på när din ersättning sänks när du gör din budget.
• Pension och sjukersättning.
• Sjukpenning. Ta dock endast hänsyn till din sjukskrivnings nuvarande ersättningsperiod om du gör en budget som sträcker sig över flera månader.
• Föräldrapenning.
• Studiemedel, både lånedelen och studiebidraget.
• Förmåner från jobbet, till exempel bonus.
• Barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg om du har barn.
• Bostadsbidrag.
• Övriga inkomster, till exempel vårdbidrag och vårdnadsbidrag.

Uppge alltid alla inkomster efter skatt, alltså din disponibla inkomst.

2. Boendekostnader

• Hyresrätt. Fyll i hyran i din budget.
• Bostadsrätt. Fyll i hyran plus utgifterna för ditt bolån.
• Villa. Fyll i utgifterna för ditt bolån.
• Kostnader för el. Det är inte så enkelt att veta hur mycket man kommer att betala för sin el om man bor i en villa eller i någon annan boendeform där man betalar för uppvärmningen. Här får du helt enkelt titta på hur mycket du fick betala för samma månad året innan men även ta hänsyn till det nuvarande elpriset.
• Kostnader för vatten, sophämtning och avlopp om du bor i villa.
• Utgifter för din hemförsäkring och/eller villaförsäkring.
• Sotning, underhåll och reparationer, vilket normalt bara gäller för dig som bor i villa.

3. Utgifter för bil och resor

• Utgifter för billån.
• Fordonskatt.
• Bilförsäkring.
• Bränsle. Här måste du titta på hur mycket bensin eller diesel du brukar göra av med per månad, men ta även hänsyn till eventuella extraresor (till exempel bilsemesterresor) du kommer att göra.
• Reparationer, underhåll och service som till exempel byte av olja, spolarvätska och planerade besök på bilverkstaden. Om du tror att något behöver bytas ut på verkstaden bör du ringa och kolla vad det kommer att kosta innan du gör din nästa budget.
• Parkeringsavgifter.
• Däckbyte.
• Besiktning.
• Månadskort för resor med lokaltrafik och andra resekostnader.

4. Andra fasta kostnader

• Övriga försäkringar som till exempel barnförsäkring, sjukvårdsförsäkring, hemelektronikförsäkringar och inkomstförsäkring.
• Fackförbundsavgift eller avgift för A-kassa.
• Barnomsorgsavgifter för dig som har barn.
• Återbetalning av lån som inte har med bilen eller bostaden att göra, inklusive utgifter för krediter och återbetalning av studielån.
• Prenumerationer och abonnemang, till exempel avgifter för bredband, mobiltelefoni, filmstreaming, musikstreaming, TV-avgift och dagstidningar.
• Bankavgifter.
• Pensionssparande.
• Månadssparande. Hur stor denna post kommer att vara beror såklart på hur din övriga budget ser ut. Om du lyckas få en hel del pengar över varje månad kan du naturligtvis öka ditt månadssparande. Vi rekommenderar dig att läsa 191 spartips om du är ute efter att kunna spara lite extra pengar varje månad.
• Övriga fasta kostnader, såsom gymkort, medlemskap i olika föreningar och välgörenhet.

5. Rörliga kostnader

• Livsmedel, inklusive onyttigheter och impulsköp som godis, glass och snacks. Om du måste skära ner på dina utgifter är det här förmodligen en av de poster du bör skära ordentligt i.
• Lunch- och fikakostnader för dina arbetsdagar.
• Hygien- och skönhetsartiklar, exempelvis tvål, schampo, deodorant, trosskydd, bindor, blöjor, tandkräm, hudkrämer, smink och hårklippning.
• Förbrukningsprodukter, till exempel tvättmedel, mjukmedel, diskmedel, toalett- och hushållspapper, diskborstar och disktrasor.
• Kläder och skor.
• Slitage på möbler, hemelektronik och annan hemutrustning som måste ersättas under budgetperioden.
• Utgifter för läkarbesök, tandläkare och mediciner. Det här är en ganska svår post att planera och påverka, måste man till läkaren, laga tänderna och köpa mediciner så måste man. Titta på hur det har sett ut under föregående år och utgå ifrån det.
• Fritid och nöje, såsom kostnader för hobbies, sportaktiviteter, böcker, goda middagar, pubrundor, biobesök och utlandsresor. Här kanske du kan minska kostnaden drastiskt om din budget visar att du måste skära ner på dina utgifter.
• Övriga rörliga kostnader, till exempel veckopeng till barnen, utgifter för husdjur, födelsedagspresenter och julklappar.

Årsbudget eller månadsbudget?

Ska man då upprätta en månadsbudget eller en årsbudget, där man kommer fram till hur mycket man ska göra av med under hela året? Financer.com rekommenderar att du gör både och. Gör först en årsbudget där dina totala inkomster och utgifter finns med, sedan upprättar du en månadsbudget utifrån det. Då blir det mycket enklare att skapa en vettig månadsbudget eftersom du då kan slå ut vissa kostnader på hela året vilket ger dig en stabilare ekonomi. Vi ska förklara hur vi menar genom att titta på elkostnaderna.

Exempel:

Anta att du har en årlig elkostnad på 18 000 kr och att du under en vanlig vinter betalar 3 000 kr/mån och en normal sommar bara 1 000 kr/mån. Detta innebär att du får det tuffare på vintern än på sommaren. Det här kan förvisso vara bra om man vill leva snålt på vintern och slösa lite mer på sommaren men om du vill ha ett jämnare utflöde av pengar är det bättre att reservera 1500 kr till elen varje månad. Det innebär att du kan lägga undan flera tusen kronor till elen under sommarhalvåret och sedan använda dem till de ökade elkostnaderna på vintern.

Tips vid budgetplanering

1. Spara gamla kvitton och kolla på ditt bankkontos utgiftshistorik och för ner beloppen i din första budget.
2. Om budgeten inte håller eller om du tycker att du gör av med för mycket pengar bör du titta på alla dina utgiftsposter och fundera på vad du kan/vill skära ner på. Observera att man ofta måste uppoffra en hel del om man vill få en bättre ekonomi men det är det värt i långa loppet.
3. Om du får en hel del pengar över efter att ha levt efter din budget bör du placera dem på ett sparkonto och kanske i fonder eftersom de då kommer att börja växa.
4. Se till att spara ihop till en buffert om du inte sedan tidigare har några sparade pengar och lyckas få pengar över varje månad efter att ha levt efter en budget. Här kan du läsa mer om buffertsparande. 
5. Unna dig någonting ibland (ett bra tillfälle är när du får skatteåterbäring, om du nu får en sådan) för annars finns det risk att du ger upp. Glöm dock inte att föra in sådana utgifter i din budget.
6. Om du drabbas av någon oväntad utgift som inte kan undvikas bör du ta pengar ifrån din buffert, alternativt plocka från det överskott du skulle ha fört över till ditt sparkonto vid månadens slut. Försök alltså att i allra möjligaste mån hålla dig borta ifrån att låna pengar om du försöker ta dig ur en skakig ekonomi.

Om du vill öka dina inkomster och förbättra din privatekonomi kan detta vara aktuellt vid din nästa löneförhandling. Här har Financer.com listat 18 värdefulla tips som kan öka dina chanser för en lyckad löneförhandling.