Courtage: så fungerar avgiften när du handlar aktier

Courtage är avgiften du betalar till banken eller nätmäklaren när du köper eller säljer värdepapper, framför allt aktier, ETF:er och ibland andra börshandlade produkter. Avgiften tas ut för att mäklaren tar emot ordern, skickar den till marknaden, genomför affären och ser till att pengar och värdepapper bokas rätt.

Det låter litet när avgiften anges i procent, men courtage påverkar varje affär. Köper du för 2 000 kr och betalar 1 kr spelar avgiften nästan ingen roll. Köper du ofta för små belopp med 39 kr i minimicourtage blir kostnaden däremot snabbt hög.

Därför är courtage en av de första avgifterna du ska förstå innan du väljer aktiemäklare eller börjar handla aktier själv. Det är inte den enda kostnaden, men den är tydlig, mätbar och möjlig att påverka med rätt orderstorlek och courtageklass.

Courtage räknas oftast på två sätt: som en procent av affärsbeloppet eller som ett fast belopp. Många mäklare använder dessutom minimicourtage, alltså en lägsta avgift per order.

Formeln är enkel:

• Rörligt courtage: affärsbelopp × courtagesats
• Fast courtage: samma avgift oavsett orderstorlek
• Minimicourtage: du betalar minst det angivna beloppet även om procenten blir lägre

Om du köper aktier för 20 000 kr med 0,15 % courtage blir den rörliga kostnaden 30 kr. Om mäklarens minimicourtage är 39 kr betalar du ändå 39 kr. Samma procent kan alltså bli billig eller dyr beroende på hur stor ordern är.

Svenska nätmäklare använder ofta courtageklasser. Klassen styr vilken procentsats och vilket minimicourtage du får. Tanken är att små affärer ska hamna i en klass med låg minimiavgift, medan större affärer kan passa bättre i en klass med lägre procentsats eller fast pris.

Vanliga klassnamn är Mini, Liten eller Small, Mellan eller Medium och Fast. Exakta priser ändras över tid, men principen är stabil: ju större order, desto viktigare blir den rörliga procentsatsen. Ju mindre order, desto viktigare blir minimiavgiften.

Om du handlar för ungefär samma belopp varje gång räcker det ofta att välja en klass och låta den vara. Om du ibland köper för 5 000 kr och ibland för 150 000 kr behöver du kontrollera om mäklaren låter dig byta courtageklass innan ordern. Fel klass är en vanlig onödig kostnad.

På ett investeringssparkonto kan själva kontot vara avgiftsfritt, men aktieaffärer kan fortfarande kosta courtage. Konsumenternas beskriver det tydligt: sparar du i aktier eller andra finansiella instrument på ISK får du normalt betala courtage vid köp och försäljning.

ISK-skatten är en separat fråga. Den beror på kapitalunderlaget och statslåneräntan, inte på hur många aktieaffärer du gör. För inkomståret 2026 är den skattefria grundnivån 300 000 kr och Skatteverket anger att skatten blir 1,065 % på kapitalunderlaget över den nivån. Läs mer i vår guide om ISK-skatt om du vill räkna på hela kostnaden.

Fonder fungerar annorlunda. Många vanliga fonder köps utan courtage, men fondavgiften tas i stället löpande ur fonden. ETF:er och andra börshandlade fonder handlas på börs och kan därför ha courtage, ungefär som aktier.

Den största fallgropen är att handla för små belopp med för högt minimicourtage. En avgift på 39 kr på en order om 1 000 kr motsvarar 3,9 % redan vid köpet. Säljer du senare och betalar samma avgift igen behöver aktien först stiga rejält bara för att täcka kostnaden.

En annan fallgrop är att bara titta på svenskt courtage. Utländska aktier kan ha högre minimicourtage, annan procentsats och valutaväxlingsavgift. Om du köper amerikanska aktier för små belopp kan växlingsavgiften bli större än själva courtaget.

Tredje fallgropen är att jämföra courtage utan att tänka på hur du investerar. Månadssparande i fonder, långsiktig aktiehandel och aktiv trading har olika kostnadsbild. Börja med din strategi, till exempel via vår guide om att investera pengar, och välj mäklare efter den.

Courtage handlar om pris, men valet av mäklare handlar också om trygghet. Finansinspektionen skriver att företag som erbjuder finansiella tjänster i Sverige i de flesta fall behöver tillstånd, bland annat värdepappersbolag. Kontrollera därför att aktören finns i FI:s företagsregister om du är osäker.

Mifid 2-reglerna ställer också krav på hur värdepappersföretag informerar kunder om kostnader. Företaget ska visa vilken effekt olika kostnader har på din investering när kostnaderna räknas samman. Det är relevant för courtage, men också för andra avgifter som valutaväxling och produktkostnader.

Om ett institut som hanterar dina värdepapper går i konkurs kan investerarskyddet bli aktuellt om du inte kan få ut dina värdepapper eller pengar. Riksgälden anger högsta ersättning till 250 000 kr för investerarskyddet. Pengar på konto kan omfattas av insättningsgarantin, som från 1 januari 2026 är 1 150 000 kr per person och institut.

Du behöver inte jaga lägsta möjliga courtage i varje situation. Det viktiga är att avgiften är rimlig i förhållande till hur du faktiskt handlar.

För nybörjare är den enklaste metoden att samla små köp till färre, lite större ordrar, så länge det passar din risknivå. En order på 10 000 kr kan bli mycket billigare procentuellt än tio order på 1 000 kr om minimicourtaget är högt.

Om du precis ska börja, läs först vår guide om aktier för nybörjare. När du vet om du ska köpa enstaka aktier, fonder, ETF:er eller en blandning blir courtagefrågan mycket lättare.