Wiki
Vad är inflation?
- Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger och att pengarnas köpkraft minskar
- Riksbankens inflationsmål är 2 % per år, mätt med KPIF
- Hög inflation drabbar sparande och köpkraft medan måttlig inflation är nödvändig för ekonomisk tillväxt
- Deflation, alltså sjunkande priser, kan vara ännu farligare för ekonomin
Vi följer
Vi följer 4 min läsning | Privatekonomi
Vad innebär inflation?
Inflation innebär att den allmänna prisnivån i ett land stiger över tid. Det betyder att du får färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Om inflationen ligger på 2 % under ett år kostar en vara som tidigare kostade 100 kr nu 102 kr.
Men vad är en inflation mer konkret? Inflation mäts genom att följa priserna på en korg av varor och tjänster som hushållen vanligtvis köper. I Sverige använder Statistiska centralbyrån (SCB) konsumentprisindex (KPI) för att beräkna inflationstakten. Riksbanken använder dock måttet KPIF (KPI med fast ränta) som sitt huvudmått, eftersom det rensar bort effekterna av ändrade bolåneräntor.
Motsatsen till inflation är deflation, vilket innebär att prisnivån sjunker. Det kan låta positivt, men deflation kan faktiskt vara farligare för ekonomin. Mer om det längre ned.
Inflation i Sverige just nu
I januari 2026 var inflationen enligt KPIF 2,0 %, alltså precis i linje med Riksbankens mål. KPI-inflationen låg samtidigt på 0,4 %. Riksbankens styrränta ligger på 1,75 % och väntas ligga kvar på den nivån under 2026.
Hur mäts inflation? KPI och KPIF
I Sverige mäts inflation främst med två mått:
KPI (konsumentprisindex) följer prisutvecklingen på allt som hushåll konsumerar, inklusive effekten av ändrade boräntor. Nackdelen med KPI är att det kan ge en skev bild när Riksbanken höjer eller sänker räntan, eftersom räntekostnaden för bolån direkt påverkar indexet.
KPIF (KPI med fast ränta) är Riksbankens officiella inflationsmått sedan 2017. Det fungerar som KPI men håller bolåneräntan konstant. Riksbanken menar att KPIF ger en mer rättvisande bild av den underliggande prisutvecklingen.
SCB mäter priserna genom att varje månad registrera priset på ungefär 1 500 varor och tjänster runt om i Sverige. Utifrån dessa priser beräknas hur mycket dyrare (eller billigare) det blivit att leva jämfört med föregående år.
Varför uppstår inflation?
Vad beror inflation på egentligen? Det finns flera faktorer som kan ge ett land stigande inflation, och vanligtvis samverkar flera orsaker samtidigt.
Efterfrågeinflation uppstår när konsumenter och företag vill köpa mer varor och tjänster än vad ekonomin hinner producera. När efterfrågan överstiger utbudet pressas priserna upp.
Kostnadsinflation beror på att det blir dyrare att producera varor. Högre löner, stigande energipriser eller dyrare råvaror gör att företagen höjer sina priser för att kompensera.
Penningmängden spelar en central roll. Om centralbanken tillför för mycket pengar i ekonomin urholkas pengarnas värde. Historiska exempel som Weimarrepubliken på 1920-talet (där en dollar gick från 42 till 4,2 miljoner mark) och Zimbabwes inflation på över 2 miljoner procent visar vad som kan hända vid så kallad hyperinflation.
Importerad inflation kan drabba Sverige när priserna stiger i andra länder. Eftersom Sverige importerar mycket varor påverkar högre världsmarknadspriser den svenska prisnivån, särskilt om kronan samtidigt försvagas.
Inflationsförväntningar kan bli självuppfyllande. När hushåll och företag förväntar sig stigande priser kräver anställda högre löner, och företagen höjer priserna i förebyggande syfte.
Låga räntor och expansiv finanspolitik stimulerar ekonomin genom att göra det billigare att låna och enklare att konsumera, vilket kan driva upp prisnivån.
Vad räknas inte som inflation?
Alla prishöjningar är inte inflation. Riksbanken gör en viktig skillnad:
Relativprisförändringar innebär att enstaka varor blir dyrare. Om bensinpriset stiger för att tillgången på olja minskar är det inte inflation i sig, utan en relativ prisförändring. Först om prishöjningen sprider sig till den allmänna prisnivån räknas det som inflation.
Engångshöjningar, till exempel när regeringen höjer momsen eller punktskatten, ger en tillfällig prisökning. Eftersom det inte leder till en fortlöpande prisökning räknar inte heller det som inflation i egentlig mening.
Lån från 3.06% - hitta billigaste lånet
Låna billigt, låna snabbt. Hitta det billigaste lånet med högst beviljandegrad på bara ett klick.
Jämför lån nu
Sveriges inflationsmål
Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på 2 % per år, mätt med KPIF. Varför just 2 %? Målet anses vara "lagom", det ger tillräckligt med utrymme för relativa prisförändringar i ekonomin, utan att pengarna tappar sitt värde för snabbt.
En för hög inflation skapar osäkerhet. Hushåll och företag får svårare att planera ekonomiskt, och sparande urholkas. En för låg inflation, eller deflation, riskerar att bromsa hela ekonomin.
Inflation i Sverige har varierat kraftigt de senaste åren. Under 2022 nådde inflationen 12,3 % i årstakt (september 2022), drivet av energipriser och störningar i leveranskedjor efter pandemin. Sedan dess har den sjunkit tillbaka. Tittar man på inflation idag, i januari 2026, ligger KPIF-inflationen på 2,0 %, alltså exakt på Riksbankens mål.
Hur hänger inflation ihop med räntan?
Riksbankens huvudverktyg för att styra inflationen är styrräntan. Sambandet fungerar så här:
När inflationen är för hög höjer Riksbanken styrräntan. Det gör det dyrare att låna pengar, både för hushåll och företag. Konsumtionen och investeringarna minskar, efterfrågan sjunker och priserna pressas ned.
När inflationen är för låg sänker Riksbanken styrräntan. Billigare lån stimulerar konsumtion och investeringar, vilket driver upp priserna.
Mellan 2022 och 2024 höjde Riksbanken styrräntan från 0 % till 4 % för att bekämpa den höga inflationen. Under 2024 och 2025 sänktes den sedan successivt ner till nuvarande 1,75 %, efter att inflationen hade fallit tillbaka nära målet.
Hur påverkar inflation din ekonomi?
Hur påverkar inflation mig och min privatekonomi? Inflation påverkar alla delar av din ekonomi. Effekten beror på hur hög inflationen är och hur din ekonomiska situation ser ut.
Din köpkraft minskar. Om priserna stiger snabbare än din lön får du mindre för pengarna. Under den höga inflationen 2022-2023 märkte många att matkassen, bensin och el blev betydligt dyrare.
Sparande kan urholkas. Om du har pengar på ett sparkonto med 2 % ränta och inflationen ligger på 3 % förlorar du i praktiken köpkraft. Pengarna växer nominellt men minskar i reellt värde.
Lån kan bli lättare att betala. Om du har ett lån med fast ränta gynnas du faktiskt av inflation, eftersom skulden blir mindre värd i reella termer. Dina framtida amorteringar görs med pengar som är värda mindre.
Bostadspriser påverkas. Hög inflation driver ofta upp bostadspriserna, vilket gynnar den som redan äger en bostad men gör det svårare för förstagångsköpare.
Räntan på dina lån kan stiga. Om Riksbanken höjer styrräntan för att bekämpa inflation ökar räntekostnaderna för bolån och andra lån med rörlig ränta.
Deflation: inflationens motsats
Deflation innebär att den allmänna prisnivån sjunker, alltså att varor och tjänster blir billigare. Det kan låta som något positivt, men deflation anses vara ännu farligare än hög inflation.
Problemet uppstår när hushållen börjar skjuta upp sina inköp i väntan på ännu lägre priser. Företagen får färre kunder, minskar produktionen och kan tvingas säga upp personal. Det leder till ännu lägre efterfrågan och prisfall, en nedåtgående spiral som är svår att bryta.
Historiskt har deflationsperioder ofta sammanfallit med allvarliga ekonomiska kriser, som den stora depressionen på 1930-talet. Japan kämpade med deflation i nästan två decennier från 1990-talet och framåt, en period som ofta kallas "det förlorade decenniet".
Tips: Skydda ditt sparande mot inflation
Långsiktigt sparande i aktier och fonder har historiskt sett gett avkastning som överstiger inflationen. Sparkonton kan vara bra för kortsiktig likviditet, men på lång sikt riskerar ditt sparande att tappa i värde om räntan understiger inflationen. Jämför sparkonton på Financer för att hitta bästa räntan.
Vanliga frågor om inflation
Vad är inflation i enkla ord?
Inflation innebär att priserna i samhället stiger generellt, vilket gör att du kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna tappar alltså i värde över tid.
Varför blir det inflation?
Inflation kan uppstå av flera anledningar: hög efterfrågan, stigande produktionskostnader, för stor penningmängd i ekonomin, importerade prisökningar eller förväntningar om framtida prisökningar. Ofta samverkar flera faktorer.
Hur hög är inflationen i Sverige just nu?
I januari 2026 var KPIF-inflationen 2,0 %, precis på Riksbankens mål. KPI-inflationen låg på 0,4 %. Inflationen har sjunkit kraftigt sedan toppen på över 12 % hösten 2022.
Varför höjs räntan vid inflation?
Riksbanken höjer styrräntan för att dämpa inflationen. Högre ränta gör det dyrare att låna, vilket minskar konsumtion och investeringar. Det sänker efterfrågan i ekonomin, vilket pressar ned priserna.
Vem tjänar på inflation?
Den som har lån med fast ränta kan gynnas, eftersom skulden minskar i reellt värde. Fastighetsägare gynnas ofta av att bostadspriserna stiger. Däremot missgynnas sparare och de med fast inkomst, eftersom pengarnas köpkraft minskar.
Vad är skillnaden mellan inflation och deflation?
Inflation innebär stigande priser och minskad köpkraft. Deflation innebär sjunkande priser. Deflation kan låta positivt men riskerar att skapa en nedåtgående spiral där konsumenter skjuter upp köp, företag tappar intäkter och ekonomin stagnerar.
Vad betyder det att inflationen sjunker?
Att inflationen sjunker betyder inte att priserna går ned, utan att priserna stiger långsammare. Om inflationen gick från 8 % till 2 % har priserna fortfarande stigit, men i en mycket lägre takt. Prissänkningar kallas deflation.
Kommentarer
Endast registrerade användare kan lämna kommentarer.