Vad räknar kalkylatorn ut?
Din skuldkvot visar hur stora dina samlade skulder är i förhållande till din bruttoinkomst för ett helt år. Kalkylatorn ovan tar dina lån och din årsinkomst före skatt och räknar fram kvoten både som en multipel (till exempel 4,4 gånger inkomsten) och i procent (440 %). Du får också en nivå (låg, måttlig eller hög) och en uppdelning som visar hur tungt varje skuld väger. Måttet kallas skuldkvot i Sverige och fungerar likadant som gjeldsgrad i Norge och gældsfaktor i Danmark.
Ange din årsinkomst före skatt
Fyll i din bruttoinkomst för ett helt år, alltså lön och annan skattepliktig inkomst innan skatt. Vet du bara månadslönen multiplicerar du den med 12.
Fyll i ditt bolån
Skriv in den kvarvarande skulden på ditt bostadslån. Det är saldot på lånet som gäller, inte vad du betalar varje månad.
Lägg till övriga lån
Här samlar du billån, studielån och privat- eller konsumtionslån. Ange skuldsaldot för varje, inte månadsbetalningen.
Ange kreditkortsskulden
Fyll i hur mycket du är skyldig på kreditkort och andra rörliga krediter, till exempel kontokrediter.
Lägg till övriga skulder
Allt annat du är skyldig: avbetalningar, delbetalningar (köp nu, betala senare) eller lån från privatpersoner.
Läs av din skuldkvot
Kalkylatorn visar dina samlade skulder, kvoten som multipel och i procent, en nivå och en uppdelning av varje skuld mot inkomsten. Du får även ett förslag som lyfter fram möjligheten att samla eller se över dina lån.
Så räknas skuldkvoten ut
Formeln är enkel: dela dina samlade skulder med din bruttoinkomst per år. Svaret är din skuldkvot, som multipel eller i procent.
Tänk dig att du tjänar 500 000 kr per år före skatt. Du har ett bolån på 2 000 000 kr, bil- och privatlån på 150 000 kr och en kreditkortsskuld på 50 000 kr. Tillsammans blir det 2 200 000 kr i skulder.
Räkna 2 200 000 / 500 000 = 4,4. Dina skulder motsvarar 4,4 gånger årsinkomsten, vilket är samma sak som 440 %. I uppdelningen ser du att bolånet ensamt står för 4,0 av de 4,4. Resten kommer från bil-, privat- och kortskulden.
Vad är en bra skuldkvot?
Det finns inget enda rätt svar, eftersom det beror på din inkomst, dina utgifter och vilken ränta du betalar. Som tumregel brukar en skuldkvot under 3 gånger inkomsten räknas som bekväm. Många bostadsägare ligger mellan 3 och 4,5 gånger, vilket är vanligt när man har bolån. Stiger kvoten över 4,5 gånger blir skulden känsligare om räntan går upp, och utrymmet att låna mer krymper.
Skuldkvot och bolån
När du ansöker om bolån väger banken in din skuldkvot, alltså hur stora lånen är jämfört med din bruttoårsinkomst. I Sverige finns ett skärpt amorteringskrav: överstiger ditt samlade bolån 4,5 gånger din bruttoårsinkomst ska du amortera ytterligare 1 % av lånet per år, utöver det krav som följer av belåningsgraden. En hög skuldkvot kan därför ge högre månadskostnad och att banken beviljar ett mindre lån. Exakta regler kan ändras och tolkas av din bank, så stäm av din situation med långivaren eller läs på hos Finansinspektionen.
Skuldkvot eller belåningsgrad?
De två måtten blandas lätt ihop, men de mäter olika saker. Skuldkvot sätter dina samlade skulder i förhållande till din årsinkomst. Belåningsgrad sätter bolånet i förhållande till bostadens värde, till exempel ger ett lån på 2 000 000 kr på en bostad värd 2 500 000 kr en belåningsgrad på 80 %. Banken använder båda när den prövar ett bolån, så det räcker inte att hålla koll på bara det ena.
Så sänker du din skuldkvot
Betala av på de dyraste skulderna först, kreditkort och privatlån har oftast högst ränta.
Samla dyra smålån och kortskulder till ett billigare lån om totalräntan blir lägre.
En högre bruttoinkomst sänker kvoten även om skulden står still, så löneökningar och extrainkomster räknas.
Håll igen på nya krediter under tiden du betalar av, varje nytt lån höjer kvoten direkt.
Räkna om kvoten någon gång om året, och alltid när inkomsten ändras.
Vanliga frågor om skuldkvot
Vad är skuldkvot?
Skuldkvot är dina samlade skulder delat med din bruttoinkomst per år. Den visar hur många gånger din årsinkomst du är skyldig, antingen som en multipel (4,4 gånger) eller i procent (440 %). Måttet används ofta i samband med bolån för att bedöma hur skuldsatt ett hushåll är.
Hur räknar jag ut min skuldkvot?
Lägg ihop alla dina skulder och dela summan med din bruttoårsinkomst. Har du 2 200 000 kr i skulder och tjänar 500 000 kr om året blir skuldkvoten 4,4. Kalkylatorn ovan gör uträkningen åt dig när du fyller i inkomst och lån.
Vad är en bra skuldkvot?
Det beror på din ekonomi, men under 3 gånger inkomsten brukar ses som bekvämt. Många med bolån ligger mellan 3 och 4,5 gånger. Över 4,5 gånger blir skulden känslig för räntehöjningar, och i Sverige utlöser det dessutom ett extra amorteringskrav på bolånet.
Ska jag räkna med årsinkomst eller månadsinkomst?
Skuldkvoten bygger på bruttoinkomsten för ett helt år, före skatt. Känner du bara till månadslönen multiplicerar du den med 12 innan du fyller i den. Skulderna anger du som kvarvarande saldon, inte som månadsbetalningar.
Påverkar skuldkvoten om jag kan få bolån?
Ja, banken väger in skuldkvoten när den prövar en bolåneansökan, tillsammans med din betalningsförmåga och belåningsgraden. En hög skuldkvot kan ge hårdare amorteringskrav och ett mindre beviljat lån. Reglerna varierar mellan banker, så fråga din långivare vad som gäller för just dig.