Så påverkar räntehöjningar din ekonomi

Räntan styr mer av din vardagsekonomi än de flesta tänker på. När Riksbanken justerar styrräntan påverkas allt från din bolånekostnad till vad du får i avkastning på sparkontot.

Efter en period med snabba räntehöjningar mellan 2022 och 2023, då styrräntan gick från 0 % till 4 %, har Riksbanken sedan maj 2024 sänkt räntan i flera steg. I februari 2026 ligger styrräntan på 1,75 % och väntas ligga kvar på den nivån under resten av året.

Men vad innebär egentligen en räntehöjning i praktiken? Och hur kan du förbereda dig om räntorna skulle börja stiga igen? Här går vi igenom hur ränteförändringar påverkar din privatekonomi och vad du kan göra för att stå bättre rustad.

En räntehöjning innebär att Riksbanken höjer sin styrränta. Styrräntan fungerar som en gas och broms i ekonomin. När inflationen stiger över målet på 2 % höjer Riksbanken räntan för att dämpa konsumtionen och få ner prisökningarna.

Det fungerar så här: en högre styrränta gör att bankernas upplåningskostnader ökar. Bankerna för sedan vidare de högre kostnaderna till dig som kund genom högre räntor på bolån, privatlån och krediter. Samtidigt blir sparande mer lönsamt eftersom sparräntan också tenderar att stiga.

Riksbanken tar hänsyn till flera faktorer innan ett räntebeslut, bland annat inflationsutvecklingen, arbetsmarknaden, kronans värde och den globala konjunkturen. Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 19 mars 2026.

Bolånet är ofta den största enskilda utgiften i ett hushåll, och det är här räntehöjningar märks allra tydligast.

Rörlig ränta: Har du rörlig bolåneränta (3 månaders bindningstid) påverkas din månadskostnad snabbt vid en räntehöjning. I februari 2026 ligger den genomsnittliga rörliga bolåneräntan på cirka 2,7 % efter förhandling.

Bunden ränta: Med bunden ränta är du skyddad under bindningstiden. Men när det är dags att binda om kan den nya räntan bli betydligt högre eller lägre beroende på marknadsläget.

Räkneexempel: En räntehöjning på 1 procentenhet innebär ungefär 600 kr mer i månadskostnad efter skatt per lånad miljon. Har du ett bolån på 3 miljoner kronor med rörlig ränta betyder alltså en procentenhets höjning cirka 1 800 kr mer varje månad.

Utöver räntekostnaden tillkommer amorteringen, det vill säga avbetalningen på lånet. Amorteringskravet i Sverige fungerar så här:

• Belåningsgrad över 70 % av bostadens värde: minst 2 % amortering per år
• Belåningsgrad 50-70 %: minst 1 % per år
• Skuldkvot över 4,5 gånger bruttoinkomsten: ytterligare 1 % per år

Vid räntehöjningar kan den totala månadskostnaden (ränta plus amortering) bli en rejäl belastning. Det är dock möjligt att ansöka om amorteringsfrihet hos din bank om du hamnar i en ekonomiskt pressad situation. Bankerna beviljar vanligtvis detta under en begränsad period.

Räntehöjningar drabbar inte bara bolån. Har du privatlån eller snabblån märker du ofta av höjda räntor snabbt.

En viktig förändring från 2026 är att ränteavdraget på konsumtionslån (lån utan säkerhet) helt har slopats. Tidigare kunde du dra av 30 % av räntekostnaderna, men sedan 2025 har avdraget trappats ned och från beskattningsåret 2026 finns inget avdrag alls kvar på blancolån och privatlån.

Det innebär att den faktiska kostnaden för privatlån nu är högre än tidigare, oavsett ränteläge. Om du har dyra lån kan det vara klokt att:

• Jämföra alternativ och försöka hitta lägre ränta genom att samla lån
• Prioritera att betala av lån med hög ränta först
• Undvika att ta nya lån om det inte är absolut nödvändigt

Räntehöjningar har inte bara negativa sidor. För dig som sparar kan högre räntor innebära bättre avkastning.

Sparkonton: Under perioden med höga räntor 2023-2024 steg sparräntorna märkbart. De bästa sparkontona erbjöd upp mot 4 % ränta. I 2026, med styrräntan på 1,75 %, har sparräntorna sjunkit tillbaka men ligger fortfarande högre än under nollränteperioden. Jämför sparkonton för att hitta bästa räntan.

ISK (investeringssparkonto): Skattesatsen på ISK baseras på statslåneräntan, som påverkas av ränteläget. Högre räntor innebär högre schablonbeskattning på ISK, vilket gör att det relativa försprånget mot sparkonto minskar i högräntemiljöer.

Obligationer: Befintliga obligationer tappar i värde när räntan höjs, men nyutgivna obligationer ger högre avkastning. Fondinnehav med lång löptid kan påverkas negativt.

Aktier: Räntehöjningar brukar sätta press på börsen. Högre räntor innebär dyrare finansiering för företag och gör att framtida vinster värderas lägre. Tillväxtbolag tenderar att drabbas hårdare än mer stabila värdebolag.

Bostadspriserna har en stark koppling till ränteläget. Under räntehöjningarna 2022-2023 föll bostadspriserna i Sverige med omkring 16 %. Sedan räntorna började sänkas under 2024 har priserna stabiliserats och börjat återhämta sig.

För dig som planerar att köpa bostad innebär ett högre ränteläge att du får låna mindre (din kalkylerande ränta höjs), men å andra sidan kan köpeskillingarna vara lägre. Det omvända gäller i lågränteperioder.

Kontantinsatsen på 15 % av bostadens värde är densamma oavsett ränteläge. Läs mer om kontantinsats och hur du sparar ihop den.

Räntehöjningar påverkar inte bara enskilda hushåll utan hela samhällsekonomin:

• Konsumtionen minskar eftersom hushållen får högre lånekostnader och mindre pengar kvar
• Företagen investerar mindre då det blir dyrare att finansiera expansion
• Kronan kan stärkas vilket gör importvaror billigare men försvårar för exportföretag
• Arbetslösheten kan stiga om företag skär ned på personal till följd av minskad efterfrågan
• Inflationen dämpas vilket är själva syftet med räntehöjningen

Hushållens skulder i Sverige ligger på cirka 151 % av den disponibla inkomsten, bland de högsta i Europa. Det gör svenska hushåll extra känsliga för ränteförändringar jämfört med många andra länder.

Var medveten om att räntehöjningar indirekt kan påverka din kreditvärdighet. Om du missar betalningar på grund av ökade lånekostnader registreras det hos kreditupplysningsföretag som UC (Upplysningscentralen). Varje kreditförfrågan registreras också och kan påverka din UC-poäng.

I Sverige finns en stark koppling mellan kreditvärdighet och möjligheten att få lån. UC-poängen går från 0 till 100, och bankerna kräver vanligtvis en viss miniminivå. Läs mer om kreditvärdighet och hur du förbättrar den.

Oavsett var i räntecykeln vi befinner oss finns det konkreta åtgärder du kan vidta för att skydda din ekonomi:

I februari 2026 ser ränteläget i Sverige ut så här:

• Styrränta: 1,75 % (oförändrad sedan september 2025)
• Genomsnittlig rörlig bolåneränta: cirka 2,7 %
• Inflation (KPIF): 2,0 % (januari 2026)
• Prognos: Styrräntan väntas ligga kvar på 1,75 % under 2026

Efter de kraftiga räntehöjningarna 2022-2023 har ränteläget nu stabiliserats på en lägre nivå. Men marknaden räknar med att räntan kan börja stiga igen under 2027. Det gör det extra viktigt att vara förberedd och ha marginaler i din ekonomi.