{"id":5435,"date":"2015-07-31T17:03:32","date_gmt":"2015-07-31T15:03:32","guid":{"rendered":"https:\/\/financer.se\/?page_id=5435"},"modified":"2024-09-12T16:26:30","modified_gmt":"2024-09-12T14:26:30","slug":"inflation","status":"publish","type":"wiki","link":"https:\/\/financer.se\/privatekonomi\/artiklar\/inflation\/","title":{"rendered":"Inflation"},"content":{"rendered":"<h2 id=\"Allt_du_behver_veta_om_inflation\">Allt du beh\u00f6ver veta om inflation<\/h2>\n<p>Om ett land drabbas av inflation inneb\u00e4r det att ekonomins prisniv\u00e5 stiger, n\u00e5got som g\u00f6r att landets varor och tj\u00e4nster blir dyrare \u00e4n tidigare. Hur h\u00f6g inflationen \u00e4r i en ekonomi ser man i konsumentprisindex (KPI) som visar hur den genomsnittliga prisniv\u00e5n p\u00e5 dess varor och tj\u00e4nster har utvecklats genom \u00e5ren. Om prisniv\u00e5n har \u00f6kat med 2 % gentemot f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r har ekonomin en inflation p\u00e5 2 %. Motsatsen till inflation \u00e4r deflation som inneb\u00e4r att den genomsnittliga prisniv\u00e5n har minskat ist\u00e4llet f\u00f6r \u00f6kat.<\/p>\n<h2 id=\"Det_hr_r_inte_inflation\">Det h\u00e4r \u00e4r<em> inte<\/em> inflation<\/h2>\n<p>Enligt <a href=\"http:\/\/www.riksbank.se\/sv\/Penningpolitik\/Inflation\/Vad-ar-inflation\/\">Riksbanken<\/a> r\u00e4knas emellertid inte alla pris\u00f6kningar som inflation, s\u00e5 nu ska Financer.com visa dig vad som <em>inte <\/em>r\u00e4knas som inflation.<\/p>\n<ul>\n<li>Alla prish\u00f6jningar som beror p\u00e5 att det blivit sv\u00e5rare att f\u00e5 tag p\u00e5 en vara r\u00e4knas inte som inflation utan kallas f\u00f6r relativprisf\u00f6r\u00e4ndring, till exempel om oljepriset g\u00e5r upp f\u00f6r att oljereserverna minskar. Skulle det h\u00f6jda oljepriset d\u00e4remot vara en del av en allm\u00e4n prisuppg\u00e5ng r\u00e4knas det in i inflationen.<\/li>\n<li>Man skiljer \u00e4ven p\u00e5 eng\u00e5ngsh\u00f6jningar och inflation. En av de vanligaste anledningarna till eng\u00e5ngsh\u00f6jningar \u00e4r att regeringen h\u00f6jer momsen vilket ger generellt h\u00f6gre priser i landet. Detta r\u00e4knas dock inte som inflation eftersom det inte g\u00f6r att priserna forts\u00e4tter att stiga efter h\u00f6jningen.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 id=\"Varfrinflation\">Varf\u00f6r\u00a0inflation?<\/h2>\n<p>Det finns flera faktorer som kan ge ett land en stigande inflation. F\u00f6ljande \u00e4r de vanligaste orsakerna:<\/p>\n<ul>\n<li>Om centralbanken tillhandah\u00e5ller alltf\u00f6r stora m\u00e4ngder pengar urholkas pengarnas v\u00e4rde vilket g\u00f6r att priserna i landet stiger. Historiskt sett finns det gott om exempel p\u00e5 centralbanker som tryckt alltf\u00f6r m\u00e5nga sedlar som gjort att deras l\u00e4nder har drabbats av s\u00e5 kallad hyperinflation. I Tyskland p\u00e5 1920-talet kostade en amerikansk dollar ca 42 mark men under hyperinflationen kostade en enda dollar tillslut 4\u00a0200\u00a0000 mark och i Zimbabwe drabbades man av en inflation p\u00e5 2\u00a0200\u00a0000 %!<\/li>\n<li>Om efterfr\u00e5gan efter vissa produkter blir st\u00f6rre \u00e4n vad f\u00f6retagen hinner med att producera.<\/li>\n<li>Om produktionskostnaderna hos f\u00f6retagen \u00f6kar, till exempel f\u00f6r att l\u00f6nerna har \u00f6kat.<\/li>\n<li>F\u00f6rv\u00e4ntningar om framtida prish\u00f6jningar kan ocks\u00e5 ge inflation. S\u00e5dana h\u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntningar g\u00f6r att folk vill h\u00f6ja sina l\u00f6ner mer \u00e4n normalt s\u00e5 att de har r\u00e5d att konsumera precis som vanligt. Eftersom arbetsgivaren antar att de ocks\u00e5 kan h\u00f6ja priserna f\u00f6r sina produkter g\u00e5r de ofta med p\u00e5 de nya l\u00f6nekraven.<\/li>\n<li>S\u00e4nkta r\u00e4ntor och en expansiv finanspolitik som syftar att f\u00e5 fart p\u00e5 ekonomin.<\/li>\n<li>Inflation i l\u00e4nder som vi importerar varor och tj\u00e4nster fr\u00e5n.<\/li>\n<\/ul>\n<h2 id=\"Sveriges_inflationsml\">Sveriges inflationsm\u00e5l<\/h2>\n<p>I Sverige str\u00e4var vi efter att inflationsprocenten ska ligga p\u00e5 omkring 2 %. Detta eftersom 2 % \u00e4r ganska &#8221;lagom&#8221; och en allt f\u00f6r h\u00f6g inflation inte \u00e4r s\u00e4rskilt gynnsamt f\u00f6r landets ekonomiska utveckling i det l\u00e5nga loppet. En allt f\u00f6r l\u00e5g inflation \u00e4r inte heller n\u00e5got man \u00f6nskar eftersom risken f\u00f6r deflation (vilket inneb\u00e4r att prisniv\u00e5n i landet sjunker) \u00f6kar.<\/p>\n<p>Perioder av deflation har historiskt sett skapat b\u00e5de m\u00e5nga och stora problem. Detta eftersom priset i framtiden kommer vara l\u00e4gre \u00e4n priset i dagsl\u00e4get. D\u00e4rf\u00f6r blir ofta resultatet att hush\u00e5llen avvaktar med sin konsumtion och f\u00f6retagen med sina investeringar tills priserna har fallit och p\u00e5 s\u00e4tt blir det en slags ond ekonomisk cirkel. Med andra ord \u00e4r lagom allra b\u00e4st och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r inflationsm\u00e5let p\u00e5 2 % en bra riktlinje.<\/p>\n<h2 id=\"Hur_pverkar_en_hg_inflation_mig\">Hur p\u00e5verkar en h\u00f6g inflation mig?<\/h2>\n<ul>\n<li>Dina ink\u00f6p av varor och tj\u00e4nster blir dyrare, men i l\u00e4ngden brukar det kompenseras med en h\u00f6gre l\u00f6n.<\/li>\n<li>Bost\u00e4derna blir dyrare vilket gynnar s\u00e4ljaren och missgynnar k\u00f6paren.<\/li>\n<li>Om du sparar pengar p\u00e5 ett sparkonto och inflationen \u00e4r h\u00f6g riskerar den \u00e4ta upp den avkastning du f\u00e5r.<\/li>\n<li>Om du betalar av p\u00e5 ett l\u00e5n blir dina r\u00e4nteutgifter mindre k\u00e4nnbara.<\/li>\n<li>Allt kommer att k\u00e4nnas billigare \u00e4n tidigare n\u00e4r du \u00e5ker till ett land d\u00e4r du varit f\u00f6rut, s\u00e5vida detta land inte ocks\u00e5 har haft en h\u00f6g inflation.<\/li>\n<li>Om du \u00e4ger ett exportf\u00f6retag kan du drabbats negativt eftersom dina produktionskostnader f\u00f6rmodligen blir h\u00f6gre vilket resulterar i att dina varor blir dyrare.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"author":7033,"featured_media":79555,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"disable_branded_featured_image":false,"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","ep_exclude_from_search":false,"footnotes":""},"categories":[1],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/wiki\/5435"}],"collection":[{"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/wiki"}],"about":[{"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/wiki"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7033"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5435"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/wiki\/5435\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44814,"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/wiki\/5435\/revisions\/44814"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/79555"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5435"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/financer.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5435"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}