Sverige \u00e4r enligt m\u00e5nga experter p\u00e5 v\u00e4g in i en l\u00e5gkonjuktur. <\/p>\n\n\n\n
Detta f\u00f6ljer en traditionell konjunkturcykel, vilket man kan ha stor f\u00f6rdel av att ha koll p\u00e5. Efter regn kommer solsken, och vice versa. <\/span><\/p>\n\n\n\n D\u00e4rf\u00f6r vill vi p\u00e5 Financer.com sl\u00e5 ett slag f\u00f6r hur du p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt kan f\u00f6rbereda dig inf\u00f6r en kommande l\u00e5gkonjunktur.<\/span><\/p>\n\n\n\n P\u00e5 samma s\u00e4tt som de olika \u00e5rstiderna avl\u00f6ser varandra s\u00e5 avl\u00f6ser \u00e4ven de olika typerna av konjunkturer varandra. Det \u00e4r med andra ord en helt naturlig cykel. I Sverige har vi idag befunnit oss i en h\u00f6gkonjunktur i mellan fem till sju \u00e5r, lite beroende p\u00e5 hur man v\u00e4ljer att r\u00e4kna.<\/span><\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r givetvis positivt d\u00e5 det inneburit stora f\u00f6rdelar under en l\u00e5ng tid. Arbetsl\u00f6shet som minskat och f\u00f6retag som \u00f6kat sina vinster, det \u00e4r bara tv\u00e5 av de positiva effekter som denna h\u00f6gkonjunktur f\u00f6rt med sig i Sverige. Men allt det goda har ett slut, \u00e4ven goda tider som h\u00f6gkonjunkturer.<\/span><\/p>\n\n\n\n Det g\u00e5r inte att s\u00e4ga n\u00e4r n\u00e4sta l\u00e5ngkonjunktur kommer intr\u00e4ffa. Men med tanke p\u00e5 att vi varit i en h\u00f6gkonjunktur under s\u00e5 pass l\u00e5ng tid nu s\u00e5 \u00e4r det inte helt orimligt att f\u00f6rmoda att konjunkturen kommer skifta inom en inte alltf\u00f6r avl\u00e4gsen framtid. Det \u00e4r till och med en historiskt sett mycket l\u00e5ng h\u00f6gkonjunktur vi befinner oss i idag.<\/span><\/p>\n\n\n\n Om man vill f\u00f6rklara ordet l\u00e5gkonjunktur s\u00e5 kan man anv\u00e4nda sig av tv\u00e5 simpla termer till hj\u00e4lp: tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan<\/strong>. Det \u00e4r tv\u00e5 mycket v\u00e4lbekanta begrepp inom s\u00e5v\u00e4l allm\u00e4n kunskap som inom ekonomisk teori.<\/span><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r ett land har en l\u00e4gre efterfr\u00e5gan \u00e4n tillg\u00e5ngen, dvs produktionskapaciteten, s\u00e5 talar man om att landet d\u00e5 befinner sig i l\u00e5gkonjunktur. Det \u00e4r en effekt som p\u00e5verkar flera olika delar av nationalekonomin.<\/span><\/p>\n\n\n\n Man kan inte s\u00e4ga att en enskild faktor skapar l\u00e5gkonjunkturen, utan det \u00e4r den samlade effekten av h\u00e4ndelser. P\u00e5 samma s\u00e4tt g\u00e5r det inte att s\u00e4ga att en specifik faktor \u00e4r det som utl\u00f6ser en l\u00e5gkonjunktur, d\u00e5 alla faktorer p\u00e5verkar varandra.<\/span><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r efterfr\u00e5gan sjunker s\u00e5 inneb\u00e4r det att f\u00f6retagen f\u00e5r mindre int\u00e4kter, vilket i sin tur leder till minskade m\u00f6jligheter f\u00f6r expansion och investeringar. En l\u00e4gre efterfr\u00e5gan g\u00f6r naturligtvis ocks\u00e5 att f\u00f6retag kan v\u00e4lja att sk\u00e4ra ner sin verksamhet, b\u00e5de vad g\u00e4ller personal och materiel. Resultatet blir d\u00e5 att efterfr\u00e5gan d\u00e5 minskar i \u00e4nnu st\u00f6rre utstr\u00e4ckning p\u00e5 grund av att folket helt enkelt har mindre m\u00f6jligheter att k\u00f6pa varor och tj\u00e4nster. Ekonomin drabbas d\u00e5 av en l\u00e5ngsiktig nedg\u00e5ng, vilket inneb\u00e4r en period av l\u00e5gkonjunktur.<\/span><\/p>\n\n\n\n Hur l\u00e4nge en l\u00e5gkonjunktur varar kan man inte veta i f\u00f6rv\u00e4g, eller ens n\u00e4r den p\u00e5g\u00e5r. Man kan dock givetvis se trender och tecken p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i ekonomin. I normala fall brukar l\u00e5gkonjunkturer vara i allt fr\u00e5n 1 \u00e5r upp till 5 \u00e5r<\/strong>.<\/span><\/p>\n\n\n\n I vanliga fall \u00e5terh\u00e4mtar sig ekonomin p\u00e5 naturligt vis, vilket helt enkelt \u00e4r den logiska utvecklingen av en l\u00e5gkonjunktur s\u00e5vida inte speciella omst\u00e4ndigheter intr\u00e4ffar som h\u00e4mmar \u00e5terh\u00e4mtningen. B\u00e5de privatpersoner och f\u00f6retag kommer alltid forts\u00e4tta sin konsumtion, \u00e4ven om det g\u00f6rs i mindre utstr\u00e4ckning vid en ekonomisk nedg\u00e5ng.<\/span><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r balansen mellan tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan \u00e4r \u00e5terst\u00e4lld, vilket sker naturligt f\u00f6rr eller senare, s\u00e5 stabiliseras ekonomin. N\u00e4r dessa tv\u00e5 motpoler d\u00e5 hamnat i niv\u00e5 med varandra s\u00e5 b\u00f6rjar en ekonomisk \u00e5terh\u00e4mtning<\/strong>. Landet g\u00e5r d\u00e5 \u00e5terigen mot en ny h\u00f6gkonjunktur.<\/span><\/p>\n\n\n\n Om ekonomin p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt hindras fr\u00e5n att \u00e5terg\u00e5 till h\u00f6gkonjunktur s\u00e5 kan denna generella tidsperiod bli l\u00e4ngre \u00e4n 1 – 5 \u00e5r. D\u00e5 kallas det f\u00f6r recession, som oftast \u00e4r synonymt med avmattning eller nedg\u00e5ng.<\/span><\/p>\n\n\n\n Recession inneb\u00e4r att den ekonomiska utvecklingen i ett land stannar av eller avmattas. Man kan se tecken p\u00e5 recession d\u00e5 ett land till exempel f\u00e5r ett stigande antal arbetsl\u00f6sa, minskade investeringar och en minskad tillv\u00e4xt av BNP<\/a>.<\/span><\/p>\n\n\n\n I de flesta fall s\u00e5 anv\u00e4nder man sig av en tumregel f\u00f6r att avg\u00f6ra om en regression \u00e4r aktuell eller inte. Detta \u00e4r d\u00e5 n\u00e4r en nations BNP har negativ tillv\u00e4xt i tv\u00e5 kvartal efter varandra. Definitionen \u00e4r dock inte helt vattent\u00e4t, d\u00e5 det finns flera exempel p\u00e5 officiella recessioner intr\u00e4ffat trots att dessa krav inte uppfyllts.<\/span><\/p>\n\n\n\n Kort sagt \u00e4r en ekonomisk depression ett extremt fall av recession. En l\u00e5ngvarig och allvarlig recession kan leda till depression, vilket \u00e4r betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r ett land att \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n. De flesta har h\u00f6rt talas om den stora depressionen<\/i> som intr\u00e4ffade i USA \u00e5r 1929.<\/span><\/p>\n\n\n\n Den stora depressionen i USA var en f\u00f6ljd av Svarta<\/i> torsdagen<\/i> och den stora b\u00f6rskraschen<\/strong> p\u00e5 Wall Street den 29 oktober 1929. Depressionen spred sig sedan och p\u00e5verkade handel och ekonomi \u00f6ver hela v\u00e4rlden, inklusive Sverige. Det tog d\u00e5 10 \u00e5r f\u00f6r de flesta nationer att \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n denna allvarliga depression.<\/span><\/p>\n\n\n\n En h\u00f6g efterfr\u00e5gan p\u00e5 tj\u00e4nster och varor \u00e4r ett signum f\u00f6r en p\u00e5g\u00e5ende h\u00f6gkonjunktur. N\u00e4ringslivet har en h\u00f6g produktion f\u00f6r att tillgodose efterfr\u00e5gan, vilket leder till mer investeringar, mindre arbetsl\u00f6shet och fler jobb. En positiv utveckling med andra ord, men \u00e4ven en h\u00f6gkonjunktur kan ha negativa f\u00f6ljder.<\/span><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r produktionen inom n\u00e4ringslivet g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv under en l\u00e5ng tid s\u00e5 kan det leda till att det uppst\u00e5r brister, till exempel p\u00e5 arbetskraft, r\u00e5varor eller transportkapaciteten f\u00f6r att leverera varor och tj\u00e4nster.<\/span><\/p>\n\n\n\n Produktionen blir d\u00e5 gradvis dyrare d\u00e5 f\u00f6retagen betalar mer b\u00e5de f\u00f6r l\u00f6ner och produktionen i allm\u00e4nhet f\u00f6r att kunna hantera den stora efterfr\u00e5gan. Folket f\u00e5r d\u00e5 i slut\u00e4nden mer pengar, vilket sj\u00e4lvklart \u00e4r positivt. Men det betyder \u00e4nnu mer k\u00f6pkraft, vilket \u00f6kar trycket \u00e4nnu mer p\u00e5 n\u00e4ringslivet. Detta i sin tur kan d\u00e5 orsaka inflation.<\/span><\/p>\n\n\n\n H\u00f6gkonjunktur kan ocks\u00e5 leda till en finansbubbla. Det inneb\u00e4r att avkastningar och investeringar skjuter i h\u00f6jden till den grad att priserna vida \u00f6verstiger det reella v\u00e4rdet. Ett k\u00e4nnetecken f\u00f6r en finansbubbla \u00e4r v\u00e4ldigt snabbt stigande priser, vilket i sin tur leder till att f\u00f6retag g\u00f6r mycket stora och snabba vinster p\u00e5 sina tj\u00e4nster och produkter. N\u00e4r prish\u00f6jningarna sedan stannar av s\u00e5 \u00f6verstiger tillg\u00e5ngen efterfr\u00e5gan och priserna b\u00f6rjar sjunka snabbt ist\u00e4llet. Man talar d\u00e5 om att bubblan spruckit. Priserna faller d\u00e5 och landar ofta p\u00e5 en mikrodel av det ursprungliga priset eller reella v\u00e4rdet p\u00e5 produkten.<\/span><\/p>\n\n\n\n Idag har vi en mycket positiv ekonomi i Sverige. Trots nedsk\u00e4rningar inom v\u00e5rd och omsorg s\u00e5 har vi \u00e4nd\u00e5 en mycket gynnsam nationalekonomi. Vi har en mycket l\u00e5g arbetsl\u00f6shet, vilket ligger p\u00e5 en helt acceptabel niv\u00e5 n\u00e4r man ser till balansen mellan antalet jobb och befintlig kompetens. Viljan att investera \u00e4r stor \u00f6ver landet och f\u00f6retag i landet g\u00e5r med stor vinst \u00f6verlag.<\/span><\/p>\n\n\n\n Utan att uppmana till oro s\u00e5 vill vi dock p\u00e5peka att det redan idag finns vissa faktorer som g\u00f6r att det finns viss anledning till att inte f\u00f6rv\u00e4nta sig en alltf\u00f6r l\u00e5ng positiv utveckling. Dessa faktorer \u00e4r bland annat:<\/span><\/p>\n\n\n\n D\u00e4rmed inte sagt att vi redan b\u00f6rjat nedg\u00e5ngen i konjunkturcykeln. Det g\u00e5r inte ens att s\u00e4ga var vi befinner oss i en konjunkturcykel idag, men enligt flera ekonomer finns en viss risk f\u00f6r att ekonomin \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att \u00f6verhettas.<\/span><\/p>\n\n\n\n Planering och framf\u00f6rh\u00e5llning \u00e4r alltid gynnsamt, oavsett vad det g\u00e4ller. Ekonomi kan k\u00e4nnas tr\u00e5kigt f\u00f6r m\u00e5nga, och framf\u00f6rallt d\u00e5 s\u00e4mre ekonomiska tider. Men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 mycket bra att planera inf\u00f6r dessa eventuellt d\u00e5liga tider f\u00f6r att inte drabbas mer \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/span><\/p>\n\n\n\n Den som \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rberedd klarar i stort sett alltid en kris b\u00e4ttre \u00e4n den som inte f\u00f6rberett sig alls. Nu p\u00e5st\u00e5r vi inte att Sverige kommer drabbas av en stor ekonomisk kris fram\u00f6ver, men p\u00e5 samma s\u00e4tt som med f\u00f6rs\u00e4kringar s\u00e5 \u00e4r det alltid bra att vara f\u00f6rberedd.<\/span><\/p>\n\n\n\n Det du kan g\u00f6ra \u00e4r att b\u00e5de f\u00f6rbereda dig f\u00f6r en kommande l\u00e5gkonjunktur och \u00e4ven f\u00f6rb\u00e4ttra dina ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar rent generellt. N\u00e5gra korta tips f\u00f6r detta \u00e4r f\u00f6ljande:<\/span><\/p>\n\n\n\n Ha alltid en plan f\u00f6r ditt sparande och spara smart. Bara genom att planera ditt sparande s\u00e5 har du h\u00f6jt din beredskap inf\u00f6r l\u00e5gkonjunkturen.<\/span><\/p>\n\n\n\n Om du handlar med aktier<\/a> eller sparar i fonder<\/a> s\u00e5 \u00e4r planering \u00e4nnu viktigare. Vid en l\u00e5gkonjunktur s\u00e5 p\u00e5verkas b\u00e5de fonder och aktier av det ekonomiska l\u00e4get. \u00c4ven om det finns ett litet f\u00e5tal undantag s\u00e5 \u00e4r det med stor s\u00e4kerhet s\u00e5 att kurserna f\u00f6r 99% av b\u00f6rsnoterade bolag kommer att dyka vid en l\u00e5gkonjunktur. D\u00e4rf\u00f6r kan det vara bra att minska ditt sparande i aktier och fonder vid en annalkande l\u00e5gkonjunktur.<\/span><\/p>\n\n\n\n Samtidigt kan du \u00e5 andra sidan tj\u00e4na pengar p\u00e5 en l\u00e5gkonjunktur. Om du helt enkelt drar nytta av de nedg\u00e5ende b\u00f6rskurserna s\u00e5 kan du k\u00f6pa aktier och v\u00e4rdepapper n\u00e4r deras v\u00e4rde \u00e4r l\u00e5gt. N\u00e4r sedan h\u00f6gkonjunkturen kommer igen s\u00e5 stiger v\u00e4rdet avsev\u00e4rt f\u00f6r ditt sparande i dessa aktier och fonder. F\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r dock att du d\u00e5 har is i magen b\u00e5de n\u00e4r du v\u00e4ljer att investera och \u00e4ven n\u00e4r du inv\u00e4ntar stigningen.<\/span><\/p>\n\n\n\n Vissa menar ocks\u00e5 p\u00e5 att \u00e4ga kryptovalutor kan vara ett s\u00e4tt att hedga sig fr\u00e5n den traditionella b\u00f6rsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n Se hur du kan handla och investera kryptovalutor h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Det f\u00f6rmodligen allra viktigaste r\u00e5det inf\u00f6r en kommande l\u00e5gkonjuktur \u00e4r att \u00e5terbetala dina befintliga l\u00e5n. Att sitta p\u00e5 ett berg av skulder vid en potentiell recession \u00e4r ingen direkt h\u00f6jdare.<\/p>\n\n\n\n Har du olika privatl\u00e5n som ligger s\u00e5 \u00e4r det viktigt att du har s\u00e5 l\u00e5g r\u00e4nta som m\u00f6jligt p\u00e5 dina l\u00e5n f\u00f6r att p\u00e5 snabbast m\u00f6jliga s\u00e4tt betala av dem.<\/p>\n\n\n\n \u00c4nnu viktigare \u00e4r det att betala av eventuella snabbl\u00e5n<\/a> s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. Snabbl\u00e5n har en h\u00f6g r\u00e4nta och dessutom massa on\u00f6diga avgifter d\u00e4r du kan spara in m\u00e5nga kronor och \u00f6ren genom att ha dem avbetalda.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s \u00e4ven: <\/strong>Samla ihop dina l\u00e5n och krediter till b\u00e4st r\u00e4nta<\/a><\/p>\n\n\n\n Under den finanskris som intr\u00e4ffade \u00e5r 2008 s\u00e5 d\u00f6k ordet stresstest upp flera g\u00e5nger. Det \u00e4r precis som i vilka situationer som helst n\u00e4r man talar om stresstest, allts\u00e5 att man g\u00f6r ett test f\u00f6r att pr\u00f6va hur n\u00e5got fungerar under stress eller pressade situationer.<\/span><\/p>\n\n\n\n I ekonomiska sammanhang s\u00e5 handlar ett stresstest om att pr\u00f6va hur en ekonomi fungerar vid olika h\u00e4ndelser och oftast negativa situationer. Det kan till\u00e4mpas i b\u00e5de liten och stor skala, dvs b\u00e5de f\u00f6r en nationalekonomi i ett land ner till den enskilde individens privatekonomi.<\/span><\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att genomf\u00f6ra ett stresstest s\u00e5 g\u00f6r man en rad olika tester och analyser som sedan visar p\u00e5 hur ekonomin klarat av flera potentiella scenarion. F\u00f6r dig som privatperson s\u00e5 kan du ocks\u00e5 g\u00f6ra ett stresstest av din privatekonomi. Allt du beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att besvara n\u00e5gra fr\u00e5gest\u00e4llningar om din ekonomi. N\u00e5gra exempel p\u00e5 dessa fr\u00e5gest\u00e4llningar \u00e4r:<\/span><\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r bara n\u00e5gra av de fr\u00e5gor du kan st\u00e4lla dig sj\u00e4lv f\u00f6r att f\u00f6rbereda dig f\u00f6r en ekonomisk nedg\u00e5ng. Bara genom att t\u00e4nka igenom dessa g\u00f6r att du blir aningen b\u00e4ttre f\u00f6rberedd inf\u00f6r ekonomiskt d\u00e5liga tider.<\/span><\/p>\n\n\n\n Fasta kostnader kan ge en falsk k\u00e4nsla av trygghet. \u00c4ven om dessa kostnader \u00e4r just fasta s\u00e5 kan de p\u00e5verka din ekonomi i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning vid en f\u00f6rs\u00e4mrad ekonomisk situation, som till exempel l\u00e5gkonjunktur. Ett gott r\u00e5d \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att i den m\u00e5n det \u00e4r m\u00f6jligt att dra ner p\u00e5 dina fasta kostnader.<\/span><\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r en enkel punkt att g\u00f6ra bara du har det i \u00e5tanke. Du kan helt enkelt amortera extra p\u00e5 dina l\u00e5n<\/strong> och krediter n\u00e4r du har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra det. Om du samlar dina l\u00e5n<\/a> eller betalar av lite extra varje m\u00e5nad s\u00e5 st\u00e5r du b\u00e4ttre rustad inf\u00f6r en nedg\u00e5ng i ekonomin. Samtidigt s\u00e5 inneb\u00e4r det uppenbarligen ocks\u00e5 att du kommer betala av dina l\u00e5n och krediter lite snabbare, vilket med andra ord g\u00f6r det till n\u00e5got som gynnar dig p\u00e5 flera s\u00e4tt.<\/span><\/p>\n\n\n\nVad \u00e4r l\u00e5gkonjunktur?<\/b><\/span><\/h2>\n\n\n\n
Recession<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Depression<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Vad \u00e4r h\u00f6gkonjunktur?<\/b><\/span><\/h2>\n\n\n\n
Hur ser det ut idag?<\/b><\/span><\/h2>\n\n\n\n
\n
\n
Planera ditt sparande<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Betala av l\u00e5nen<\/h3>\n\n\n\n
Stresstesta ekonomin<\/span><\/h3>\n\n\n\n
\n
H\u00f6j amorteringar<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Quiz – testa dina kunskaper om l\u00e5gkonjuktur<\/h2>\n\n\n
Quiz: R\u00e5d inf\u00f6r l\u00e5gkonjuktur<\/h3>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t